I över 20 år har juridikprofessorn Mårten Schultz försökt få juridiken och människorna närmare varandra.
– Juridiken genomsyrar alla människors liv.
Juridiken är som luften omkring oss. Den finns överallt. I familjen, på jobbet, när vi köper hus eller bil, när vi streamar tv eller film – vare sig vi har läst användarvillkoren eller inte.
Mårten Schultz är professor i juridik vid Stockholms universitet, kommentator på Svenska Dagbladet och har uppdrag för bland annat Brottsoffermyndigheten, Ecpat och prins Carl Philip och prinsessan Sofias stiftelse mot näthat. Han driver också Juridikpodden.
– Jag har alltid varit intresserad av juridik som samhällsfråga, det är ett samhällsintresse och land är byggt på lag. Det kanske är någon form av empati i botten, att man känner med människor.
Han föddes i Kristinehamn och även om han flyttade därifrån som femåring så har Värmland en särskild plats i hans liv. Som nyinsvuren domare gjorde han sin tingstjänstgöring i Sunne i närmare två år.
– Det är första steget i domstolskarriären och man tar fram underlag till beslut och domar. Men ganska snabbt får man utöva myndighetsutövning och ha egna rättegångar om enkla brottmål och konkurser.
Sunt förnuft
Under sin tid i Värmland började han också skriva för dagspressen om juridiska frågor.
– Värmland har alltid varit en speciell sak i min familj. Det blir lite som att hålla på ett fotbollslag, det blir en del av ens identitet. Det sjunger till lite speciellt i hjärtat när min dotter, som går på körskola, sjunger Värmlandsvisan.
I dag är undervisningen och forskningen vid Stockholms universitet hans bas, men han tar också den lagstadgade skyldigheten att interagera med samhället runt omkring på stort allvar.
– Det har varit en medveten grej jag har hållit på med i över 20 år att försöka putta ner juridiken från piedestalen.
För juridik är inte nödvändigtvis snårig och svårbegriplig.
– Väldigt mycket juridik står i tydlig samklang med sunt förnuft och grundläggande moral. Man ska hålla sina avtal, man ska försörja sina barn, man ska inte skada andra människor och man ska betala tillbaka om man har lånat pengar.
Ersättligt och oersättligt
För Mårten Schultz är juridiken både principer och människor av kött och blod. Men att klara av uppdragen kräver ibland distans.
– Om man som jag jobbar med den sidan av juridiken som rör människor som befinner sig i kris och sorg så får man akta sig för att bli för känslomässigt engagerad i varje enskilt fall, för då skulle det inte gå att jobba. Särskilt inte för mig som är rätt så blödig. Jag sitter som ledamot i Brottsoffermyndighetens nämnd och de ärenden vi får där är så fruktansvärda att om man inte har någon form av mental beredskap blir det svårt att ta till sig.
Nämnden är högsta organet för ersättningar till brottsoffer. En ersättning som – om det inte gäller sådant som trasiga glasögon – emellanåt anses vara för låg. Schablonersättningen för en vuxen person som blivit våldtagen är exempelvis 100 000 kronor. Efterlevande får upp till 60 000 kronor.
– Är de här beloppen låga? Det är egentligen en omöjlig fråga att besvara. Det är i sann mening oersättliga skador. Man blir inte ersatt av hundra miljoner heller om man blir av med sitt barn. Man har mer pengar, men man blir inte hel för det.
Han berättar att Moderaterna föreslog i valrörelsen att ersättningarna för kränkning skulle fördubblas.
– Jag har viss sympati för det, själva ökningen skulle vara en tydlig markering.
En hotad rätt
I många länder, som Ungern och Polen, angrips domstolarnas oberoende. Men vad är egentligen en rättsstat? Enligt Mårten Schultz finns ingen enhetlig definition. Men likhet inför lagen, att offentlig makt utövas under lag och ett grundläggande skydd för fri- och rättigheter hör dit. Liksom att lagar inte ska gälla retroaktivt.
– Man ska kunna veta vad det är som gäller när man vill göra någonting.
Vad händer i ett samhälle där de här principerna undermineras?
– Det möjliggör för den exekutiva makten att stärka sin position och det utgör en grogrund för auktoritärt styre. Jag tror att det gör människor mer rädda, oroliga och ofria.
Han tycker att vi nordbor tar rättssamhället för givet och ser angrepp även här.
– Det uppenbara är asyl- och migrationsrätten där politiker har angripit domstolarna när domstolarna följt lagen för att övervältra ansvaret för impopulära beslut som de har åtminstone delvis makten att kunna göra något åt.
”Det förekommer massiva rättsförluster i Sverige varje dag, människor som inte står upp för den rätt de faktiskt har enligt lagen för att de inte har råd, för att de inte vet hur eller för att de tycker att det är skrämmande.”
Han menar att när lagarna ändras följer domstolsväsendet efter.
– Om riksdagen vill skärpa straffen skulle man kunna skriva en regel i början av brottsbalken om att normalstraffet ska vara i mitten av straffskalan. Domstolarna skulle följa det.
Försiktighetskultur
Samtidigt ser han en kultur av försiktighet och återhållsamhet i den juridiska världen. Och han tror inte att de svenska domstolarna skulle gå med på vad som helst. Principer om att hellre fria än fälla och att samma brott inte ska straffas två gånger lever i allra högsta grad. Ett exempel är tidigare, när skattebrott kunde leda till både straff och skattetillägg, men där tingsrätter inte följde Högsta domstolens dom om att det gick för sig.
– Ett flertal tingsrätter menade att Högsta domstolen helt enkelt hade fel. Några år senare kom frågan upp i HD igen och då ändrade man sig.
Men för att rättssäkerheten ska vara värd namnet måste rättsväsendet också vara tillgängligt. Här ser Mårten Schultz ett problem:
– Det är dyrt att processa. Jag tycker att det ska vara lättare att ha tillgång till processer och det bör finnas fler möjligheter för vanligt folk att få sin sak prövad även om man inte har pengar.
Det påverkar väl också rättssäkerheten, har man inte råd kan man inte utnyttja de här rättigheterna.
– Exakt. Det förekommer massiva rättsförluster i Sverige varje dag, människor som inte står upp för den rätt de faktiskt har enligt lagen för att de inte har råd, för att de inte vet hur eller för att de tycker att det är skrämmande.
“Fattigdomstecken”
Bättre rättsskydd i hemförsäkringar är en möjlig åtgärd. Mårten Schultz har också kämpat för att få ner ansökningsavgiften till domstol.
– Det kan låta som en fånig sak, men den höjdes kraftigt för några år sedan och det innebar att vanliga småmål som människor driver mot varandra minskade med nästan en tredjedel i vissa domstolar. Det är konsumenttvister och små fastighetstvister, bråk med sotaren och bilskolan, sådana saker. Nu kostar det 900 kronor.
Han tycker att det är en förlust att de här tvisterna aldrig når domstolarna.
– Det är ett fattigdomstecken att människor inte kan stå upp för sin rätt i de fallen. Och det är ju faktiskt det vi har domstolar till, just för att människor inte ska ta lagen i egna händer. Det är ett samhälleligt substitut för hämnd, brukar man säga.