Bofors Gymnastikförening firade 110 år på lördagen och man gjorde det sannerligen med stil. Föreningen genomförde en jubileumskavalkad inför välfyllda sittplatsläktare i Nobelhallen.
Majoriteten av Bofors GF:s grupper började frekvent träna på sin kavalkaduppvisning redan för två månader sedan.
15.00 på lördagseftermiddagen var det, efter ett genrep under förmiddagen, så dags för terminens självklara höjdpunkt i Nobelhallen.
– Det är alltid lite stressigt innan, man vill göra det så bra som möjligt. Utmaningen är att det inte får bli för långt så publiken tröttnar. Jag tycker att vi lyckades bra. Det hände något på golvet hela tiden, säger Anna Lekberg, ordförande och tränare i gruppen Snödropparna.
De fyra äldsta truppgymnastikgrupperna genomförde, bland andra nummer, en jubileumsdans som drog applåder.
– Det var roligt. Det var mycket folk på läktaren och många barn och ungdomar på golvet.
Runt 800 medlemmar
Lekberg, som kom in i föreningen som ledare för drygt tio år sedan, vill rikta ett stort tack till alla föräldrar och alla andra ideella krafter som gjorde arrangemanget möjligt.
– Vi började redan i fredagskväll. Göra i ordning redskapen, föräldrar och gymnaster från Tigerliljorna rullade in gröna mattan... Vi måste ju "flytta in" i Nobelhallen i två dagar. Det är mycket jobb före, under och efter. Men det ger så mycket mer, att få se energin och glädjen hos de aktiva, säger hon.
– Det roligaste med den här dagen är att vi umgås och samarbetar över alla grupper och hejar på varandra. Det är viktigt för föreningsandan.
Det har onekligen hänt en hel del sedan starten 1909. Men då som nu erbjuder föreningen "gymnastik åt alla".
Bofors GF har just nu 14 olika träningsgrupper och drygt 800 medlemmar.
– Det är där i kring vi brukar ligga. Det som är kul är att vi har ett medlemsspann mellan tre och 80 år, från familjegympa till tävling.
Truppgymnastiken erbjuder tävlingar från nivå 1 till nivå 8, där nivå 1 står för SM och nivå 8 är den enklaste nivån. Boforsgrupperna Rosorna och Snödropparna ska båda tävla på nivå fem under slutet av terminen.
Hur mår klubben rent generellt i dag, 110 år gammal?
– Jag känner ju inte så många 110-åringar, men jag skulle tro att vi är en pigg sådan... Det som är viktigast för oss är att hitta ledare så att alla som vill kan hålla på med gymnastik och truppgymnastik. Vi jobbar ideellt och många brottas med just det, att kunna vara tillräckligt många ledare.
– När vi åker på tävling ska vi även ha med oss en domare och det sker också ideellt. Det är inte bara att sätta sig som domare heller, det kräver utbildning. Det här är också en grej som vi kämpar med. Det är inte alla som har tiden, möjligheten eller viljan för att bli domare.
Utmaningar finns absolut. Men ordförande Lekberg känner, framför allt, en stark framtidstro.
– I och med att vi har fått gropen i Stråhallen, och även freerunningparken, har vi fått ett lyft i föreningen. Det har skapat bättre förutsättningar, tidigare brottades vi även med halltider. Nu slipper vi även plocka fram och plocka bort all utrustning inför varje träning. Det gör att vi kan lägga mer tid på träningarna när vi är i hallen.