Den 24 maj firar vi 100 år av att kvinnor fick allmän och lika rösträtt, något vi idag tar för självklart. Äldre än så är inte vår demokrati. Rösträttsreformens betydelse för hur samhället sedan omdanades går inte att överskatta.
När väljarkåren fördubblades behövde alla partier förhålla sig till de nya förväntningar och önskemål som kvinnorna hade på politiken. Socialdemokraterna och Liberalerna var partier som aktivt arbetade för kvinnors rösträtt medan högern var starka motståndare. De högerpolitiker som styrde landet fick därmed problem att motivera för den kvinnliga väljaren varför hon skulle rösta på dem. Hon som krävde välfärdsreformer tvekade inte om barn, kvinnor och äldres rättigheter. Hon som önskade sig högre lön och bättre arbetsvillkor, sökte också ett fackligt engagemang. Den moderna människan var en kvinna som skulle ut i arbetslivet utan att kompromissa med familjelivet.
Många reformer och beslut har tagit oss dit vi är, men än är vi inte klara. Kampen om jämställdheten fortsätter. Det ser vi inte minst när vi blickar ut över Europa, där våra systerorganisationer kämpar för kvinnors frihet och frigörelse. I såväl Sverige som i Europa vill konservativa partier inskränka kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp. Därför ska vi välja Europaparlamentariker som står upp för kvinnors rätt till arbete, för aborträtten och för kvinnors plats i politiken.
För mer än hundra år sedan kämpade kvinnorna för sin rätt att rösta. Nu går vi kvinna ur huse för att stå upp för de värden vi håller högst. För fred, frihet och feminism. Och självklart ska vi kryssa en S-kvinna på valsedeln.
Carina Ohlsson, förbundsordförande S-Kvinnor
Eva-Lena Jansson, ordförande S-Kvinnor Örebro län
Britt-Marie Karlsson, ordförande S-Kvinnor i Karlskoga