För att motverka segregation, få en bättre fördelning i förskolor och samtidigt öka språkutvecklingen hos barn har Lars Hultkrantz (L) lämnat ett uppdrag till skolchef Jan Strid.
På föregående månads möte med barn- och utbildningsnämnden fick deltagarna en rapport från verksamhetschefen på Karlskogas förskolor, Ewa Möller.
Möller hade två punkter på föredragningslistan där den ena handlade om kvalitetsarbete i förskolan och den andra om ett arbete för att motverka segregation och utanförskap.
I den sistnämnda gav hon en bakgrund kring segregeringsproblematik på förskolorna i Karlskoga och hur man jobbar med det på andra orter.
Med det som bakgrund av det har Lars Hultkrantz (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, ett uppdrag till skolchef Jan Strid uppdrag att återkomma med ett skarpt förslag om fördelning av platser på olika förskolor till kommande möte.
Exakt vad förslaget innebär får vill Hultkrantz återkomma till när skolchefen hunnit ta fram ett förslag, men menar att det finns intressanta förebilder i några kommuner, bland annat Motala och Lindesberg. Där har man enligt Hultkrantz skaffat sig lite större utrymme att få en sammansättning utav barngrupperna som inte är så ensidig.
– Det handlar inte bara om vad barnen har för modersmål utan kan även vara andra aspekter som man ska ta hänsyn till, säger Hultkrantz.
Områdesvis
I dagsläget kan inte skolchefen ge mer information om hur förslaget kommer bli, men bekräftar att det är under arbete.
– Det stämmer att vi har fått ett uppdrag om förskolorna. Vi har inget datum när det ska vara klart, men till decembers möte hinner vi inte. Vi ska titta på om man kan hitta en möjlighet att fördela platser områdesvis mellan förskolor som ligger geografiskt nära varandra, säger Strid-
Uppdraget handlar om att fördela platserna på ett annorlunda sätt i framtiden, säger Strid.
Studier visar också hur en tidig språkutveckling påverkar ungas ordförråd under skolåren, både de som har och inte har svenska som modersmål.
Hultkrantz menar att i dagens samhälle läser man allt mindre för barn vilket minskar deras ordförråd och förklarar ett exempel hur avgörande det är i framtiden. En orsak till att läsandet minskar är att böcker ofta ersätts med skärmar.
– Det är en väldig skillnad för ett barns språkutveckling om man kan 3000 eller 5000 ord när man börjar förskoleklass. Ett barn som kan 3000 har cirka 15 000 ord med sig när man senare går ut nionde klass, men ett barn som har med sig 5000 ord in i förskoleklass kan oftast mellan 40 000 till 50 000 ord när man slutar grundskolan. Det gör att språkutvecklingen för förskolebarn är jätteviktig.
Och i det ser Hultkrantz en möjlighet att kunna hitta ett annat arbetssätt samtidigt som man ser över platsfördelningarna.
Tydligt uppdrag
– Karlskoga har sökt ett statsbidrag för språkutvecklingsinsatser. Det är inga stora pengar, men med bidraget och att kommunen skjuter till resterande kan vi anställa en pedagog som arbetar med språkutveckling i förskolan.
Förslaget som väntas komma efter årsskiftet är enligt Hultkrantz tänkt att göras på försök och ska kombineras med resursförstärkningar och särskilda pedagogiska insatser.
– Min tanke är att det ska finnas speciella resurser på enheten, resurser som är till gagn för alla barn i verksamheten, säger Hultkrantz och fortsätter:
– Vi har ett tydligt uppdrag i läroplanen att se till att barnen är förberedda på att klara av skolan och språkutvecklingen är en del av det uppdraget.