En jägare tillika jaktutbildare och representant för Jägareförbundet anser det helt fel att tillståndet beviljats. Han menar att det finns fastigheter som är betydligt bättre lämpade för att bedriva jakt på i området, än den aktuella.
Staffan Silfverhjelm, ledamot i Jägareförbundet Karlskoga/Degerfors tillika medlem i Solberga Jakt & viltvårdsklubb samt jaktutbildare, är kritiskt till det beviljade tillståndet för jakt på en fastighet på Bruket. Hans jaktlag fick vänta lång tid på att få jakttillstånd då en jättegris välte soptunnor och dylikt för boende på Banfallsvägen och då medgav tillståndet endast skjutning av den specifika grisen.
Silfverhjelm menar att det finns fastigheter på såväl Banfalls- som Sågarevägen som är betydligt mer lämpade för jakt än den aktuella fastigheten som ägs av kommundirektören, på Liavägen.
Han kan heller inte förstå varför tillståndet inte bara begränsades till någon vecka, istället för att gälla i tre års tid, vilket han inte ser som skyddsjakt.
Målbild
– Dessutom det där med att skjuta från balkongen. Det funkar väl, men jag försöker utbilda folk då de går jägarskolan att skjuta i träffområdet mot hjärta och lungor. Det är svårt att få rätt målbild om de skjuter rätt ner, men det har de ju inte tänkt på från kommunens håll då de yttrat sig till polisen, säger Silfverhjelm.
– Grejen är att ett sånt här djur kan gå en bra bit även vid en bra träff och om de ska skjuta ett andra skott var har de då skjutriktningar? Eller vad händer om ett skadat vildsvin går iväg och en unge kommer, eller en hund sticker in näsan i nån buske där djuret ligger? Det är inga rådjur vi pratar om, de går till attack om det är så, säger Silfverhjelm och fortsätter:
– Ska skytten gå eftersök själv då? Han får inte gå in på annan tomt och skjuta och vem ska han då ringa? Här måste användas klass 1 vapen och minsta kalibern är 6,5 som utan kulfång kan gå 6 kilometer. Vid fastigheten är det cirka 50 meter till tomtgräns.
Fällor
Bertil Ahlén, kommunjägare sen cirka 40 år, har inte blivit rådfrågad i det aktuella fallet och han vill heller inte yttra sig kring det. Men generellt säger han att han vid tidigare problem med vildsvin i villaområden har föreslagit att kommunen ska köpa in en vildsvinsfälla likaväl som man har räv- och grävlingfällor.
Han förstår att folk tröttnat på vildsvin som förstör på tomterna.
– Men det finns jägare i jaktlaget där som har stor kompetens och erfarenhet, de borde kunna decimera stammen hårdare.
Enligt Silfverhjelm gör jaktlaget så gott de kan för att hålla efter stammen, men att det inte är helt lätt.
– Sen är det dubbelt det där med om man ska fodra dem eller inte. Förr då så inte gjordes så fick de bara en kull om året, nu i regel två men å andra sidan går de gärna ner bland villorna och äter om de inte har mat på skogen. De vet också var den godaste maten finns, grisarna är inte dumma, säger Silfverhjelm.
Läs även:
Ja till vildsvinsjakt inne i villaområde