Hoppa till huvudinnehållet

Pytteliten spikmatta stoppar bakterier

Publicerad:
En 'spikmatta' med vassa grafitflagor i nanostorlek dödar bakterier som annars kan fästa på proteser eller implantat som opererats in i kroppen. Mänskliga celler är betydligt större än bakterier, och skadas bara obetydligt. Illustration: Yen Strandqvist / Chalmers tekniska högskola.
En 'spikmatta' med vassa grafitflagor i nanostorlek dödar bakterier som annars kan fästa på proteser eller implantat som opererats in i kroppen. Mänskliga celler är betydligt större än bakterier, och skadas bara obetydligt. Illustration: Yen Strandqvist / Chalmers tekniska högskola.

Forskare på Chalmers har hittat ett sätt att förebygga infektioner vid proteser och implantat. Mikroskopiska flagor av grafit, som placeras likt en spikmatta på ett plastmaterial, skär sönder nästan alla bakterier som annars kan få fäste.

Upptäckten bedöms bli viktig i kampen mot infektioner som uppstår inom vården. I försök har de vassa grafitflagorna dödat så mycket som 99,99 procent av alla bakterier.

"Det ser mycket lovande ut", skriver Ivan Mijakovic, professor i bioteknik på Chalmers, i ett mejl till TT.

Grafit är en variant av kol, som bland annat används i pennor. I detta sammanhang används grafitflagor i nanostorlek, det vill säga högst en tiotusendels millimeter stora. De vassa flagorna formgjuts in i ett plastmaterial, på ett sådant sätt att de riktas vinkelrätt utåt från materialets yta – ungefär som en spikmatta.

Hindrar beläggningar

På saker som opereras in i vår kropp, till exempel proteser, katetrar eller implantat, kan en sådan mikroskopisk spikmatta hindra bakteriebeläggningar som skulle orsaka infektioner.

Mänskliga celler är betydligt större än bakterier, och skadas knappast av grafitflagorna.

Hittills har metoden testats i laboratoriemiljö. "Vägen från en sådan uppfinning till verklig användning på sjukhus är mycket lång", framhåller Ivan Mijakovic.

Men det finns stora förhoppningar. Infektioner vid höft- eller knäproteser, tandimplantat och liknande kan vålla stort lidande för patienter. Problemen behandlas och förebyggs idag med antibiotika, vilket i sin tur bidrar till ökad resistens mot antibiotikan.

I värsta fall måste inopererade hjälpmedel tas ut ur kroppen igen.

Bytte material

Samma princip som nu varit framgångsrik med grafitflagor i plast har tidigare utprovats på Chalmers med grafen, som är ett oerhört tunt kolmaterial – böjligt, men tätt. Men grafen är dyrt och flagor tar tid att framställa. Därför vändes blicken mot grafit, som är billigare och enklare att hantera.

Plastmaterialet blandas upp med 15–20 procent grafit i tillverkningen, som bygger på standardprocesser för att göra plastföremål.

Forskningen på Chalmers i Göteborg har presenterats i den vetenskapliga tidskriften Small, som handlar om nanoteknik. Förste författare av artikeln är Santosh Pandit, postdoktor på Chalmers.

Micke Larsson / TT

Artikeltaggar

ChalmersForskningGöteborgVård och omsorg

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.