Den 31 maj varje år uppmärksammar WHO World No Tobacco Day, Tobaksfria dagen, för att öka medvetenheten om tobakens skadeverkningar och förebygga tobaksbruk av alla slag. Årets tema handlar om att skydda ungdomar från tobaksindustrins strategier och tobaksbrukets skadeverkningar.
I årtionden har tobaksindustrin utvecklat strategier för att locka barn och unga att vilja använda deras produkter. Med hjälp av produktutveckling, design och reklamkampanjer arbetar industrin för att hitta nya unga kunder som kan ersätta miljontals personer som dör varje år på grund av tobaksrelaterad sjukdom.
Exempel på tobaksindustrins strategier:
• Marknadsför produkter som ”mindre skadliga” alternativ till vanliga cigaretter.
• Säljer tobaksprodukter styckvis i närheten av skolor för att göra det enkelt och billigt för barn att få tillgång till tobak.
För att minska barn och ungas tobaksbruk behövs därför övergripande insatser som handlar om att minska tobakens plats i samhället. Kunskap om vad som står i tobakslagen och andra dokument styr det tobaksförebyggande arbetet. Både WHO:s Tobakskonvention och FN:s Barnkonvention utgår ifrån att barn har rätt till bästa möjliga hälsa och en tobaksfri uppväxt.
Under covid-19 har vi sett flera fina exempel på hur svenska folket ställt upp för att skydda de äldre och sårbara. Tobaksrökningen har många likhetstecken med en viruspandemi. För att stoppa tobakspandemin krävs likartade åtgärder som görs mot covid-19 - långsiktiga medicinska, sociala, ekonomiska åtgärder och politiska beslut. Men till skillnad från en viljelös viruspandemi styrs tobakspandemin av en cynisk industri. Tobakspandemin började i slutet av 1800-talet. Man lärde sig då att tillverka cigaretter på löpande band. Man byggde om maskiner som nyss tillverkat ammunition. Cigaretterna har sedan dess dödat lång fler människor än kulor och krut. Globalt beräknas rökning döda minst 8 miljoner människor varje år. I Sverige beräknas fortfarande 12 000 människor dö av sin rökning varje år. Nu är det dags att vända trenden – att skydda de unga.
Rökfria miljöer är viktiga. Rökfria uteserveringar, entréer, perronger är goda steg i rätt riktning. Fler rök- och tobaksfria miljöer efterlyses. Kan lekparker och badstränder bli rökfria får vi en minskad risk för förgiftningstillbud, renare och vackrare miljö, och bättre förebilder (unga slipper se och ta efter rökares vanor). Inte heller snuspåsar hör hemma på marken. Fimpar och kastade snuspåsar kan inte negligeras ur miljösynpukt.
Cigaretter dödar mer än hälften av rökarna. Eftersom nikotin är starkt beroendeframkallande blir de flesta som börjar trogna konsumenter. Det är på tiden att införa exponeringsförbud på säljställen, och reklamfria tobaksförpackningar. Man har infört lag om licensiering för att få sälja tobak. Men det är fortfarande allt för lätt för unga att komma över tobak. En höjd åldersgräns till 20 år är på sin plats - varför inte höja gränsen år från år? Internationella tobaksforskare som besökte Sverige föreslog att Systembolaget borde vara lämpligt – och det enda försäljningsstället för cigaretter.
Skolan är en viktig arena. Rökfria skolgårdar var ett steg på vägen, men det är ofta diffust definierat vad som är skolgård. Rökande elever kan gå till angränsande fastigheter, tyvärr ses många exempel på detta. ”Tobaksfri skoltid” bör därför införas snarast.
Det är viktigt att länets skolor har en fungerande tobakspolicy. En lärande process där lärare, annan skolpersonal, elever och föräldrar samverkar. Det ingår att skapa tydliga regler kring tobak, informera om dess (o) hälsoeffekter, införa sanktioner mot överträdelser. En av oss (ML) har medverkat i en studie om skolpolicy. Den visade en positiv effekt när policyn genomfördes i ÅK 9. (in press, under revision.)
För de ungas skull behövs även betydande höjningar av tobaksskatten, och sist men inte minst - ett lättillgängligt, professionellt och ekonomiskt subventionerat avvänjningsstöd bör skapas. Tobaksavvänjning till vuxna har betydelse även för de unga. De unga får på så vis fler tobaksfria förebilder och passiv rökning minskar.
Matz Larsson, Överläkare, Hjärt, Lung, Fysiologi-kliniken/Tobakspreventiva Enheten, Universitetssjukhuset Örebro
Anette Danesjö-Gustavsson, Projektledare Tobacco Endgame, Staben Hållbar utveckling, Region Örebro län