Svar till: Tony Ring (M), Margareta Karlsson (M) och Inga-Lill Andersson (C) insändare den 22 maj
Vi tackar för svaret men känner oss fortfarande undrande över hanteringen av restaurangerna. Först meddelas våra företrädare i Kommunala Pensionärsrådet i december förra året att det äntligen ska upprättas en förturskö för äldre som vill flytta till de tidigare servicehusen. Behovet ska bedömas av en arbetsterapeut.
Direkt efter nyår slutar man servera lunch på helgerna och nu stänger man Nickkällans restaurang helt.
Ibland går det fort att ta beslut, inga konsekvensbeskrivningar och i svaret från politikerna kallar man restaurangerna för "en kvarleva".
Varför inför man en förturskö om man samtidigt bestämt sig för att ta bort lunchserveringen?
I vår insändare konstaterade vi att kommunens vårdboende erbjuder vård och omsorg för fyra procent av kommunens pensionärer. Vi som företräder pensionärsorganisationerna prioriterar naturligtvis vårdboendena, men menar att kommunens åtagande inte begränsas av dessa och av hemtjänsten. Det anser politikerna också genom att hänvisa till en utredning om framtidens behov av gemenskap, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor där pensionärsorganisationerna ges möjlighet att delta. Vi ser fram mot utredningen, men undrar över inställningen att detta är ett ansvar i framtiden, men inte idag.
Enligt svaret från politikerna är grundproblemet ett beslut som togs år 2012. Men vad är det som hindrar dagens ansvariga politiker att tänka nytt? Servicehusen har degraderats till seniorboende, en försämring. Men behovet finns kvar och vad ska det ersättas med? När personer med hemtjänst i eget boende, med oönskad ensamhet och undernäring, har behov av utökad omsorg?
Tar man bort är man också skyldig att beskriva vad som ska ersätta? Ett mellanboende för de mest utsatta blir då en nödvändighet.
Karl-Axel Hedwall, ordf. PRO
Karl-Erik Karlsson, ordf. SKPF
Siv Kanon, ordf. SPF
Irmeli Parkkinen, ordf. SFPS