En snigel tar sig fram över gruset i solen, på väg mot den goda grönskan. Snart kommer dock ett hot - en stor, svart fot...
Känns berättelsen igen? Det är ju Frödings dikt Snigelns visa. Nu har den blivit barnbok.
Poetens text tolkas i bild av illustratören Charlotte Ramel. Hon berättar att idén kom från förlaget, förlagschefen Erik Titusson närmare bestämt.
– Han skickade mig Snigelns visa och frågade om jag hade lust.
Det hade hon.
– Jag har hört Snigelns visa genom Mando Diaos underbara Frödingtolkningar, där finns den med, och den är ju jättefin och rolig.
Många ingångar
Hon är van att illustrera andras texter, men att göra en bok för riktigt små barn med utgångspunkt från poesi skriven för vuxna var något nytt. Hon gillade tanken - och dikten.
– När man läser en dikt kan man tolka den på otroligt många vis, beroende på vem som läser. Det finns så många ingångar i den här dikten.
En vuxen som läst på lite om Fröding kan tänka att snigeln skulle kunna symbolisera skalden själv, både i hans livsnjutande dagar och när han inte mådde bra och drog sig in i sitt skal. Ett barn ser nog berättelsen bokstavligt, men kan säkert känna igen sig i hur det är att vara liten i en stor värld.
– Det finns många dimensioner i en liten dikt, säger Charlotte Ramel, som har arbetat med bilderna under sommaren.
– Det har varit jätteroligt! Just för att det är så fritt.
Är Gustaf Fröding en barnvänlig poet tycker du?
– Det skulle jag nog inte säga kanske i stort, men i hans beskrivningar av naturen, och så har han humor i sin diktning, som jag tycker man ska ta tillvara.
Hon ser också en musikalitet hos Fröding, som hon tycker påminner om Lennart Hellsing, som hon jobbat mycket med.
"En guldgruva"
Nu är Charlotte Ramel sugen på att fortsätta på den inslagna vägen.
– Det finns en guldgruva att gräva ur, som man inte riktigt har tänkt på. Det är glädjande att få illustrera Fröding. Jag hade inte själv tänkt på att han kunde bli barnbok. Jag hoppas att det fungerar!
Hon har sett fler dikter av Fröding som skulle kunna bli bok. Sen finns det ju för all del fler författare, värmländska och andra.
– Jag har en liten tanke att kunna göra som en liten serie, att plocka upp fler författare. Selma Lagerlöf skulle kunna vara med också!
Nya ingångar
I en sådan serie skulle varje bok ha en sida med fakta om författaren, så som hon gjort i Frödingboken. Det blir en möjlig ingång till litteraturen för nya generationer.
– Jag undrar om inte Fröding glöms bort idag i skolorna. Om den här boken hamnar på förskolorna, kan det sätta sina spår! Det är trevligt att man kan berätta på andra sätt än genom vuxenlitteraturen. Det finns så många författare man skulle kunna plocka dikter och texter av.
Skruvad visa
En av dem skulle kanske kunna vara Povel Ramel? Jo, de är släkt, Povel var kusin med hennes pappa. Tänk om hon till exempel skulle ge sig på hans barnvisa Lingonben... en visa som skrevs lite i protest, som en parodi på barnvisor.
– Den är ju helt skruvad! säger hon och visst är det så - men hon låter inspirerad!
Först har hon dock andra nya projekt på gång. Kanske blir det någon gång också av, att hon gör både text och bild till en bok.
– Alla tjatar på mig om det och visst, innan jag lägger ner penslarna skulle det vara kul att göra något eget, men jag har väl inte riktigt vågat.