2019 anlände ett gäng bisonoxar till Ulrika och Nicklas Boqvist gård utanför Väse. Nu, två år senare, har de stora djuren växt till sig och snart är det möjligt att köpa sig en värmländsk bisonfilé.
Efter att ha passerat ännu en skogsdunge på landet mittemellan Väse och Brattfors uppenbarar sig Södra Älgånäs gård. På flera hundra meters avstånd syns de stora bisonoxarna gå och beta i sin hage.
Sedan 2019 har makarna Nicklas och Ulrika Boqvist haft en besättning med bisonoxar parallellt med den nötkreatur som fanns på gården sedan innan.
– Bisonoxarna kom från Dorotea 2019 och då var de 22 stycken. Nu har vi ungefär 35 stycken, säger Nicklas Boqvist.
Fåtal uppfödare
Än så länge är de bara en handfull gårdar i Sverige som aktivt föder upp bisonoxar. Uppstartskostnaden är stor, det finns inga EU-bidrag att hämta och kalvarna behöver växa till sig under en ganska lång tid.
Nicklas och Ulkrika Boqvist beräknar att de lagt ut omkring en halv miljon kronor för att få igång produktionen.
– Det är väldigt kostsamt att komma igång. Kalven ska växa två till tre år innan slakt, så det tar sin tid också, säger Nicklas Boqvist.
En stor bisontjur kan väga uppemot ett ton. De kan även ge en femdubbling i värde jämfört med vanlig nötkreatur.
Efterfrågan på köttet är det enligt Nicklas Boqvist inget bekymmer med.
– De andra producenterna har en väldigt stor efterfrågan och snart är det första bisonköttet härifrån färdigt.
Och det finns mycket mer än kött att hämta på djuren.
– Det är viktigt hur du förädlar hela djuret. Skinnet är till exempel väldigt bra och används mycket i Tyskland till bland annat slaginstrument, säger Nicklas Boqvist.
Köttpremiär i april
I mitten av april ungefär kommer det gå att köpa värmländsk bison. På gården kommer det ske viss försäljning, men även hos Filé och Deli i Karlstad. Till en början blir det inte några enorma mängder.
– Men till hösten kommer det bli lite mer, försäkrar Nicklas Boqvist.
Den viktigaste frågan kanske, hur smakar bison?
– Det är riktigt gott. Köttet är lite speciellt, det är väldigt rikt på järn och protein samtidigt som det är fettsnålt och väldigt mört. Det är inget grillkött. Det ska i en panna med salt och peppar och mycket smör.
På Södra Älgånäs gård är man, liksom på flera håll i landet, fortfarande påverkade av den stora torkan 2018. Det blev ett tungt tapp för verksamheten.
– Torkan slog väldigt hårt. Vi köper in väldigt mycket spannmål varje månad. Tillväxten och produktionen på nötkött stannade av. Mellan två till två och en halv miljon kronor vet jag att vi tappade. Det är svårt att hämta ikapp det också, säger Nicklas Boqvist.
Den rådande pandemin har dock fört med sig något gott med till bönderna – trots att även korna kan drabbas av viruset. Nicklas Boqvist menar att konsumtionen av svenskt kött har ökat och att folk överlag köper mer lokalt och är beredda att betala lite mer.
– Det känns som att folk i en större grad uppskattar mer lokalt producerat kött nu än innan pandemin, avslutar han.