Glädje och sorg

Krönikor
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:

Visst finns det en hel del att glädja sig åt just nu, trots denna förbannade coronapandemin. Jag har tidigare skrivit om våren som min årstid och nu när den skira grönskan sakta spricker ut, sädesärlan vippar med stjärten utanför husknuten och motorcykeln står nyservad och nybesiktad på uppfarten medan solen blir allt varmare så känns det ganska gôtt. Lägger vi därtill att första sprutan är avklarad vilket öppnar upp möjligheterna att kunna umgås på ett mer normalt sätt, Degerfors IF tog sina första allsvenska poäng i måndags och att kommunpolitikerna gått DIF till mötes i gräsfrågan på Stora Valla så borde det kännas riktigt bra.

Men, flaggan åker ändå inte riktig ända upp i topp. En allmän sordin har lagt sig över vårt lilla samhälle efter den svåra bilolyckan förra helgen där tre människor fick sätta livet till. Få saker är så sorgliga som när unga människor med hela livet framför sig så tragiskt omkommer på det sättet som nu hände strax utanför Degerfors. Visst, det händer hela tiden runt om i världen, men tack och lov har evolutionen på något sätt givit oss möjligheten att kunna stänga ner känslostormarna vid avlägsna hot eller katastrofer. Det blir värre när det sker alldeles inpå oss. Precis som nu.

Jag har många gånger sagt att just den passagen på vägen mellan Degerfors och Karlskoga är läskig. Särskilt sedan cykelvägen skapades. Nu tycker Vägverket att det ändå är OK, bara man håller sig till trafikreglerna. Jovisst, så är det väl alltid. Grejen är att det har inte alla fattat och då kan det väl vara på sin plats att man underlättar och förebygger så mycket man kan.

Glädje skapades när Degerfors IF, efter två tveksamma uppträdanden, tog sig samman och spöade Blåvitt på bortaplan. Det var det gamla DIF från Superettan som visade upp sig. Det skapar nu lite skönt lugn inför nästa drabbning.

Så var det då beläggningen på Stora Valla. Rätt beslut är sannolikt nu taget. Visst är vi en majoritet som tycker fotboll ska spelas på gräs. Även om nu fler och fler anlägger konstgräsplaner. En viss oro skapar det ändå då olika experter, på goda grunder, säger att man inte kan garantera en spelbar plan tidigt på våren och sent på hösten, kanske ända in i december. Detta bland annat på grund av den växtzon vi tillhör. Det kan betyda att vi ändå får spela en och annan match i Örebro eller på annan ort med stora ekonomiska förluster som konsekvens. Beräkningarna vid flytt under Superettatiden var cirka 250 000 kr per match. Jag gissar att den siffran blir ännu större under Allsvenskan. Nåja, låt oss hoppas att vädergudar och anläggningsexperterna gör jobbet så bra att min oro är obefogad.

Till sist, revisorerna har inte varit nådiga i sin rapport till politiken i Degerfors gällande en blödande socialnämnd och en kommunledning utan kontroll under 2020. Ingen ansvarsfrihet till Socialnämnden och en skarp varning till Kommunstyrelsen. Givetvis en riktig bedömning. Jag tycker personligen att man var för snäll redan året innan då revisionen släppte igenom ett lika uselt resultat med motiveringen att man varit så oerfarna och nya på sina poster att det tydligen var okej att bränna av 40 miljoner över budget. Nej, man skulle åkt ut i utvisningsbåset redan då. Problemet var att man gjorde sig av med tonvis av erfarenhet vilket stavas inkompetens och naivitet, inte oerfarenhet. Sorgligt men sant.

Livet går nu vidare, i både glädje och sorg, precis som det alltid varit och alltid kommer att fortsätta.

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.