Nu rullar boulekulorna igen på banorna vid Näset. Spelarna är väldigt glada för att vara igång men glädjen blandas med sorg över skadegörelsen man drabbats av gång på gång.
Den 11 maj var det dags för vårstart hos Bouleföreningen Näset. Regnet hängde i luften men mestadels höll det sig på avstånd. Avstånd höll också de 44 personer som hade samlats för att spela, för även om man fått sitt vaccin är det viktigt att följa restriktionerna.
– Vi är 22 lag, det har tillkommit några lag i år och det är så roligt, säger Rolf Karlsson, kassör i föreningen.
Egen förening
Det var i augusti förra året som bouleföreningen Näset i Karlskoga startades. Under många år hade de spelat tillsammans i Korpens regi.
– Boulespelarna ville fortsätta spelet när Korpen gick i konkurs så då skapade vi en egen förening med allt vad det innebär och Jan-Olov Wiktorsson är ordförande, säger Rolf.
Hur känns det att vara igång igen?
– Det är roligt ska jag säga dig, helt underbart.
Spelsuget är stort eftersom man fick ställa in vintersäsongen efter bara några få omgångar då kommunen stängde alla sina lokaler på grund av pandemin.
Rolf ger undertecknad en kort beskrivning i hur en match går till. En liten boll som kallas lillen kastas ut och så ska de tävlande kasta sitt klot så nära den som möjligt. Lagen får poäng utifrån det och först till tretton har vunnit matchen. Det blir fler och fler klot på banan och därmed svårare att komma nära lillen. Det händer också att kloten träffar varandra under spelets gång och därmed ändras vem som ligger närmast.
– Av erfarenhet kan jag säga att vi har ungefär 50 minuters speltid mellan varje match.
Skadegörelse
Mitt i all glädje över att spelet är igång är det flera av boulespelarna som tar upp den skadegörelse man drabbats av vid flera tillfällen.
– Någon har skurit av linorna runt banorna för oss så vi har fått sätta upp nya. De har även stulit de bord vi hade tillverkat själva. Vi sökte sponsorpengar för det här året och fick 15 000 kronor som vi köpt tre nya picknickbord för. De har vi gjutit fast, men inte ens det hjälper, säger Rolf bedrövat.
Solveig Wicktorsson berättar att alla rutorna på klubbhuset var krossade för ett par veckor sedan, postlådan var söndersparkad och soptunnorna välta och det var skräp överallt.
– Det är ledsamt och svårt att förstå varför det är så roligt att förstöra.
Solveig bildar lag tillsammans med sin man Jan-Olov. De har spelat tillsammans under de senaste tre åren, men båda har spelat under många år fast i andra konstellationer. De är väldigt glada över att spelet har kommit igång igen.
– Det är ju den sociala biten också, att fika och prata, säger Solveig.
Jan-Olov passar på att berömma Rolf Karlsson för all hjälp han får som ordförande.
– Rolf gör egentligen hela jobbet, säger han och skrattar.
Mår bra av det
Runt boulebanorna vimlar det av en massa glada spelare som gör sig beredda.
Nesir Hodzic inflikar att boule gör att man mår bra.
– Det är det bästa sociala man kan hålla på med.
Resad Krujezi har spelat i tio år.
– Jag har saknat det här under coronatiden. Jag har gått hit till banorna varje dag trots att det inte varit någon aktivitet. Vi är så glada allihop över att vara igång igen, säger han.
Siv Larsson plockar fram sitt bouleset och visar en magnet som man kan ta upp kulorna från marken med när man är handikappad.
– Jag har lite svårt att böja på mig så det här är perfekt.
När spelet drar igång slutar sorlet för en kort stund och alla plockar fram kulorna. Koncentrationen är på topp och på bana ett startar Björn Hugosson med ett perfekt kast.
– Riktigt bra säger hans partner Siv Larsson och skrattar glatt.
Äldsta spelarna
Bland spelarna finns Gunnar Söderberg 93 år. Han har varit med ända sedan Korpen startade seriespelen.
– Det här är så kul, jag har saknat det. Det är så skönt att vara igång igen, säger han och får medhåll från 91-åriga Karin Petri som spritter av energi och glädje.
Det skrattas och skojas bland kloten och ibland kommer måttbandet fram.
– Det är svårt att se vem som är närmast med blotta ögat, förklarar Vivianne Pettersson.
Stig Hasselgren har enbart spelat under vinterhalvåret tidigare.
– Jag har egentligen inte tid att spela på sommaren, då har jag bara hoppat in som reserv om någon tillfälligt behövt en partner, säger han med ett skratt. Men i år ska jag testa. Han spelar tillsammans med Sven-Olov Gustavsson och laget heter SOS.