Efter ett drygt halvår utan matcher är nu Lisa Pettersson och Max Grahn redo att börja spela igen.
De rivstartar med uttagningar till ett av årets stora mål.
Coronapandemin gjorde att inomhussäsongen knappt hade börjat innan den var över. Boforsduon, som annars brukar spela tävlingar ett par gånger i månaden, har nu inte fått chansen att delta i matcher sedan i höstas.
Så lång tid med bara träning gör att det ibland kan vara svårt att motivera sig. Vissa gånger kan det gå riktigt bra. Vid andra tillfällen känns det allt annat än inspirerande att ”nöta” vidare utan att ha något bestämt, förhållandevis näraliggande, mål att fokusera på och mot.
Saknat matcherna
– Visst är det väldigt roligt att träna också. Det är dessutom viktigt och betydelsefullt med träningen. Så är det förstås. Ändå är det ingen tvekan om att jag har saknat matcherna, säger Max.
– Ja, det ska verkligen bli jättekul att komma igång och spela, fortsätter Lisa.
Det är de här båda ungdomarna som är tävlingsspelarna från Bofors tennisklubb. Övriga förmågor har ännu inte kommit så långt i sin utveckling att det är aktuellt med tävlingsmatcher.
För Lisa och Max handlar det vanligtvis om fyra–fem träningar i veckan. Det har det gjort även under den långa perioden utan matcher.
– Det kan till och med ha blivit ännu mer träning nu när vi inte spelat matcher på helgerna, säger Lisa.
Så på så sätt är de mycket bra förberedda inför det som väntar.
– Samtidigt är det svårt att säkert veta hur mycket man utvecklats när man inte kunnat mäta det i matcher mot andra spelare, säger Max.
Kval till stortävling
Om det blir som Lisa och Max önskar, att det blir tillåtet att tävla från 1 juni, ska de redan första veckoslutet i månaden försöka kvala in till riksfinalen i Next Generation cup, tidigare känd under namnet Kalle Anka cup, i Båstad senare i sommar. Det är de två bästa från respektive region som går vidare: norr, öster, väster och söder.
Boforsspelarna finns med i den västra regionen.
Dessutom har spelarna från de tre storstadsområdena egna uttagningar eftersom det är så många därifrån.
– Jag är ett år yngre än de äldsta motståndarna i min klass så i år får jag nog mest samla erfarenhet inför nästa år när jag i stället är bland de äldsta. Jag hoppas förstås ändå att det ska gå bra redan nu, säger Lisa som ska försöka kvala in till flickornas 13-årsklass.
– Jag kommer inte att vara seedad eftersom jag avslutade med ett par sämre tävlingar. Det gör att jag kan få möta Bruno Johansson från Kristinehamn, en spelare som jag tränar mycket tillsammans med, redan innan finalen. Då blir det svårt, men inte omöjligt, att vara en av två som går vidare, säger Max som spelar sitt sista år i 15-årsklassen.
Varken Lisa eller Max har spelat i Båstad, nationalarenan för svensk tennissport utomhus, tidigare.
– Det skulle vara jättemäktigt, kommenterar Max.
– Det vore häftigt, tycker Lisa.
Segerrika
Båda Boforslöftena har varit segerrika så här långt i sina tennisliv.
När vi pratar om största ögonblick inom tennisen hittills börjar Lisa med att svara:
– När jag förlorar mot någon annan tjej blir jag direkt sugen att få spela igen och försöka vinna då i stället. Mot en motståndare hade jag fått storstryk, jag vann inte ett enda game i den matchen. När vi möttes åtta månader senare lyckades jag vinna. Det betydde att jag vann min klass i den turneringen. Det var i Strängnäs.
Max fortsätter:
– Jag är alltid glad efter att ha tagit hem titlar eller goa vinster. Att det gått så bra i Borlänge känns lite extra speciellt.
– Det är som vår andra hemmaplan, inflikar Lisa.
Max igen:
– Jag har spelat där nio gånger och vunnit åtta.
En av dessa segrar var lite extra.
Att han vann herrsingelklassen, mot betydligt äldre motståndare, spelade sin roll.
Men framför allt handlade det om vem han finalbesegrade.
Tronskifte
Bofors tennisklubbs ordförande Johan Brorsson, pappa till Max, var den som då fick kapitulera.
– Ja, det var tronskiftet i familjen. Redan då gick han förbi mig, säger Johan med ett skratt.
Lisa har fortfarande en bit kvar innan hon kan manövrera ut sin pappa Thomas, tidigare hockeyspelare i BIK och även innebandyspelare i Karlskoga, även om hon närmar sig.
– Ja, jag får verkligen passa mig framöver, säger Thomas när han pustar ut efter några intensiva bollar där han fått springa från sida till sida och fram och tillbaka för att lyckas returnera dotterns slag.
Den senaste tiden har spelarna tränat utomhus, på grusunderlag.
– När vi spelar inomhus tycker jag att det är roligast. När vi är utomhus anser jag att det är bäst, säger Lisa.
Max gillar alla underlag men det är förmodligen samma i hans fall som i Lisas: hans spelstil passar ännu bättre på det snabbare underlaget inomhus.
Förebilder
Reportern kommer sedan tidigare ihåg att Rafael Nadal är förebilden och favoriten för Max som beundrat och försökt ta efter inställningen från den spanske världsstjärnan att aldrig ge upp.
– Så är det fortfarande. Nadal är nummer ett för mig, säger Max.
Lisa har däremot svängt sedan det var intervjudags senast.
– Jag tror det. När Roger Federer är skadad gillar jag nog Nadal bäst, jag också. Men det är jämnt mellan dom, säger hon innan det är dags att fortsätta träningen för att vara så bra förberedda som möjligt när det nu äntligen ser ut att bli tävlingsmatcher igen efter en lång tids väntan.