Hoppa till huvudinnehållet

Bråtners kor bevarar vår artrikedom: ”Ett eldorado för insekter”

Publicerad:
Kor och andra betesdjur är de verkliga hjältarna, de skapar naturbetesmark, de mest artrika marker vi har. Foto: Christoffer Tuulik

Naturbetesmark är viktig för både biologisk mångfald och miljö. Det finns naturbetesmark på 91 procent av alla KRAV-certifierade gårdar, enligt KRAVs siffror. En av dem är Bråtner gård, söder om Åtorp.

Naturbetesmark är mark som inte bearbetats med maskiner eller gödslats. Det som håller marken öppen är istället att djuren betar, vilket leder till en stor biologisk mångfald. Enligt WWF kan artrikedomen liknas vid den i en regnskog – även om det inte syns kan det finnas upp till 40 olika arter på en enda kvadratmeter naturbetesmark.

– Det finns mycket olika arter, många örter, och blommor som man inte hittar någon annanstans, säger Anita Falkenek, vd för KRAV. Det är därmed ett eldorado för insekter, vilket också lockar dit olika fåglar.

Djurens betydelse

Anita Falkenek lyfter upp att det är viktigt med djur i jordbruk, eftersom de är avgörande för att naturbetesmarkerna ska existera. Dessutom kan djurens gödsel användas på åkermarken, istället för att använda konstgödsel.

Det finns naturbetesmark på 82 procent av de svenska gårdar som har kor och får, och på 91 procent av de KRAV-certifierade gårdarna med kor och får. Men mycket har försvunnit. Det moderna jordbruket har gjort det lättare att använda även besvärlig och stenig mark till jordbruk, och av den naturbetesmark som fanns på 1800-talet är det bara 3 procent som finns kvar idag.

Lokal gård

Söder om Åtorp ligger Bråtner gård, en av Sveriges KRAV-certifierade gårdar. Där har de naturbetesmark, och har också återskapat en del mark till att bli det.

– Har man en vilja att återskapa så gör man ju det, säger Morgan Bråtner, som med hjälp av sina syskon driver gården. Han berättar att det man behandlar marken med, som konstgödsel, förbrukas och försvinner med tiden.

– Men det viktigaste är att man har betesdjur, säger Morgan Bråtner. Det fungerar inte utan de djur som håller marken öppen, och det är ju också det som gör att man som bonde får ut något av marken.

De är just nu i tiden på året då vårbruket är färdigt, och de väntar på den första grässkörden. Det är viktigt att den första skörden sker vid rätt tid, eftersom det blir flera grässkördar på ett år. Det används sen för att hålla djuren mätta, under den långa vinter då de inte kan var ute och beta på markerna.

Artikeltaggar

ÅtorpBråtner gård ABKRAVLantbrukMiljö

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.