”Tro inte på allt

Familj
PUBLICERAD:
…du läser i tidningen” är ett gammalt talesätt, men det är mer aktuellt än någonsin.

Allt färre personer läser ju i och för sig tyvärr tidningar, enligt Mediebarometern och fler, särskilt yngre, använder sociala medier som nyhetskälla. Man kan fråga sig vad detta beror på. Ibland pratar vi om ”nyhetstorka” när vi får ta del av mindre intressanta artiklar eller inslag i det vi annars räknar som seriösa medier. När vi känner att det vi kan läsa i tidningen eller höra om på TV-nyheterna inte stämmer överens med vår bild av verkligheten, minskar intresset av att ta del av dess innehåll och vi kanske vänder oss till andra informationskällor.

2017 dök ett nytt begrepp upp i nyordlistan, eftersom det hade ökat stort i användning det året, nämligen ”fejkade nyheter” (Fake News). Andra ord som uppmärksammades samma år var till exempel ”killgissa”, ”postfaktisk”, ”alternativa fakta” och ”viralgranska”. Året innan kunde man hitta ord som ”filterbubbla”, ”faktaresistens” och ”trumpifiering”. Språk är alltid intressant ur olika aspekter och i det här fallet för att orden uppstått eller ökat markant i användning under en särskild period. Att det finns mode inom språk och ord är ingen nyhet, men det intressanta är att orden och språket speglar den tid de uppstod i. Om de här orden sedan är här för att stanna, återstår att se. Hoppas inte.

Allt större krav ställs följaktligen på den som läser och tar del av det som publiceras, när sanningshalten i det minskar. Att filtrera och källkritiskt granska informationskällor är kunskapskrav i skolan sedan långt tidigare än 2017, men inte bara barn och ungdomar behöver tänka på detta. Vi vuxna måste vara förebilder för dem även inom detta område, även om vi säkert ligger mil efter dem när det gäller digital kompetens. All sorts läsning på fritiden har enligt Statens medieråd minskat bland unga, istället vänder de sig till sociala medier för underhållning. Där minskar kontrollen på vad som kan läsas. Jag menar naturligtvis inte att vi ska kontrollera vad ungdomar eller andra läser, utan poängen är att källkritisk kompetens är ännu viktigare.

Fake news kan ställa till det rejält om de som nås av dem inte är källkritiska. Problemet med dem är att de ofta spelar på våra rädslor, som ofta handlar om att vi eller våra nära och kära ska råka ut för något om vi till exempel inte delar informationen på det sociala medium vi har läst det på. Det kan vara allvarliga händelser som påstås ska hända, eller rykten om en person eller en arbetsplats. Ryktet triggar oss därför så till den grad att enbart risken att det kan vara sant räcker för att få oss att dela inlägget. För säkerhets skull, liksom. Dessa rykten gynnar ingen och det är ditt och mitt ansvar att ta reda på om det stämmer innan vi för det vidare och eventuellt skrämmer eller felinformerar andra människor.

En annan intressant aspekt i sammanhanget är bekräftelsejäv, som ju betyder att vi människor har en stark drift att få bekräftat att det vi tror är det rätta. Därför letar vi, medvetet eller omedvetet, efter information som styrker det. Då får vi en känsla av bekräftelse och vår uppfattning om ämnet förstärks, i vår egen lilla ”filterbubbla”. Det låter ungefär som att bli grundlurad av sig själv, inte särskilt smickrande. Som ett exempel; det cirkulerade ett påstått citat av Donald Trump som skulle ha publicerats i People Magazine, där han redan 1998 skulle ha förutspått hur enkelt det skulle bli att vinna valet om han kandiderade som republikan, eftersom republikaner är så korkade. Till och med många journalister delade dessa inlägg, trots att det bara krävdes en enkel googling för att inse att citatet var fejk. Nåja, Trump kunde ju ändå ha sagt detta, eller…? Just så resonerade vissa, enligt frilansjournalisten Jack Werner (Föreläsning om hans bok Ja skiter i att det är fejk det är ändå förjävligt, arrangerad av lärarförbundet 2021-06-01). Det gör fortfarande inte citatet sant, men möjligen någon form av ödets ironi. Werner pratar också om begreppet FOAF, ”friend of a friend” som kan förklaras som ett grepp som används av ryktesspridare, som alltså bygger på att en, ofta ej namngiven, ”vän till en vän” är källan till informationen och därför kan du lita på den. Det är givetvis en falsk trygghet, för ”strunt är strunt och snus är snus, om ock i gyllene dosor”, som Fröding skrev.

Snart är det valår igen och då kommer sannolikt förekomsten av fejkade nyheter och vilseledande lobbyism öka, framför allt i sociala medier. Låt oss vara väl förberedda så att vi inte grundlurar oss själva.

Nina Wilder

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.