Att införa modersmålsundervisning i förskolorna i Karlskoga har föreslagits tidigare. Frågan har åter aktualiserats och nu lyfts även möjligheten att anställa kulturtolkar i förskolorna.
Men några kulturtolkar lär det inte bli i närtid, pengar saknas.
Maria Karlsson (S), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, BUN, lämnade in en motion hösten 2020 om att införa modersmålsundervisning i förskolorna.
BUN beslutade att föreslå fullmäktige att lämna motionen utan åtgärd då syftet, att språkstimulera alla barn, redan finns inskrivet i skolans statliga styrdokument.
Fullmäktige beslutade dock att skicka tillbaka motionen till BUN. Det var en så kallad minioritets-återremiss, minst en tredjedel av ledamöterna ville att motionen skulle skickas tillbaka. Detta då Maria Karlsson ställt fler kompletterande frågor om modersmålsundervisning till skolförvaltningen, bland annat vad den faktiska kostnadsökningen blir av modersmålsundervisning.
Undervisning kostar
Skolförvaltningen svarade att det är svårt att bedöma den exakta kostnaden. Om modersmålsundervisningen i förskolan utformas på samma sätt som i grundskolan skulle man undervisa i de språk som mer än fem barn i kommunen använder.
"Varje tjänst vi utökar med 20 procent, det vill säga 8 timmar i veckan, innebär en årlig kostnad om cirka 100 000 kronor. I dag ser vi att det finns 15 språk där antalet barn är fem eller däröver. Vissa språk är modersmål hos många barn och där skulle inte endast 8 timmar per vecka räcka", skriver förvaltningen. Utöver det skulle andra kostnader tillkomma, exempelvis för samordnare.
Hur ska urvalet göras?
Förvaltningen ställde sig frågande till hur urvalet på språk skulle göras om modersmålslärare anställs i förskolorna. En av förskolorna i Karlskoga har exempelvis 13 olika språk.
Förvaltningen räknade också på kostnaden att anställa kulturtolkar. Förslagsvis en kulturtolk på varje förskola, som har mer än 50 procent flerspråkiga barn. Det förslaget innebär åtta heltidstjänster, vilket skulle kosta cirka 3,5 miljoner kronor per år.
Föreslår kulturtolkar
"Det vi skulle kunna arbeta med är att ha kulturtolkar anställda på de förskolor där behov finns. Eftersom föräldrar och barn ibland har svårt att förstå det svenska språket och i vissa fall även de svenska normer och värderingar som finns på en förskola och synen på barnuppfostran, uppstår ofta kulturkrockar. Kulturtolkens uppgift är delvis att agera som språkbrygga mellan pedagoger, barn och föräldrar", skriver förvaltningen.
Flera kommuner har kulturtolkar med utländsk bakgrund i sina förskolor. Exempelvis Köpings kommun, som testade att anställa kulturtolkar under ett år. Projektet gjorde den dagliga tillvaron för nyanlända barn, deras föräldrar samt personalen betydligt bättre och tryggare än tidigare och kommunen valde att fortsätta med kulturtolkar i den ordinarie verksamheten, enligt SVT.
Finns inte pengar
Men några kulturtolkar, som alltså skulle kosta 3,5 miljoner kronor, finns det inte pengar till i skolbudgeten i Karlskoga. Barn- och utbildningsnämnden beslutade därför att lämna motionen utan åtgärd, enligt skolförvaltningens förslag.
– Kulturtolkar skulle vara intressant. Om fullmäktige gav nämnden mer pengar är det ingen dum idé. Samtidigt finns många andra angelägna saker. Utifrån den ekonomi vi har i nuläget är det inget vi prioriterar, säger Lars Hultkrantz (L), barn- och utbildningsnämndens ordförande.
Läs tidigare artikel:
Vill att förskolan ska undervisa i hemspråk