Britt och Robert stortrivs med sina hästar: ”Värt en miljon”

Britt och Robert ägnar nästan all sin tid åt travhästar.

Naturligtvis finns drömmen att få fram en stjärna.

– Men framför allt är det andra värden som är viktiga för oss, säger Britt och får direkt medhåll.

Med andra värden menar hon:

– Att hästen får förtroende för oss och att den trivs med livet här. Om den kommer till start, ja – då är det en bonus.

– Dessutom är det roligt och givande att följa en hästs utveckling, hur den blir snabbare och starkare och bättre.

Långt borta från de stora rubrikerna och de feta prischeckarna kämpar Britt Hultman Breitner och hennes man Robert Breitner på med sina hästar.

Stallet, som de hyr, ligger söder om Degerfors: Svartkärrs gård.

– Det här handlar om allt annat än pengar. Det viktigaste är inte att vi gör vinst på det, eller ens att det går runt, utan vi ser det som en givande hobby. Det känns som att det är värt en miljon att komma in i stallet på morgonen och mötas av hästarna som glatt gnäggar, säger Robert.

Trotjänare

Han slutade nyligen jobba efter nästan 50 år i järnverket i Degerfors. Britt hade avtackats några år innan dess efter 50 år på Cambrex i Karlskoga. Ända sedan den dag hon började arbeta har hon hållit till på samma ställe: i Björkborn.

– Nu gör jag inhopp när det passar, kanske ett par gånger i veckan, och trivs väldigt bra med det, säger hon.

Jag tror att det är väldigt viktigt att ha en hobby.

Robert, som definitivt satt punkt för sitt yrkesliv, fortsätter:

– Jag tror att det är väldigt viktigt att ha en hobby, och att ha haft en hobby. Det är många som säger att de till exempel ska börja fiska när de slutar jobba men så blir det inget med det. De kommer inte igång. I stället tynar de sakta bort.

– Visst blir det mycket rörelse och arbete med kroppen här. Det som känns mest värdefullt är att man får vara igång med huvudet och ha något meningsfullt att ägna sig åt och tänka på. Att dessutom få komma ut i naturen med hästarna ger mycket.

”Eld och lågor”

Paret träffades för ungefär 30 år sedan. Britt hade alltid haft ett stort hästintresse medan Roberts intresse tändes för cirka 20 år sedan.

– Då fick vi chansen att titta på Sweet Summer, en svart häst med bläs, berättar Britt.

Hästen köptes vilket gjorde Robert mer och mer intresserad.

Innan dess hade han bara spelat på trav, aldrig ägnat sig åt det praktiskt.

– Men genom ”Sweetie” blev han eld och lågor, säger Britt med ett leende.

För Daniel, Britts son, ökade intresset ännu mer efter köpet.

När de jobbade kunde det handla om väldigt tidiga besök i stallet.

Under många, många år har det mest varit hästar i våra liv.

– Då jag började klockan sex i Karlskoga var vi här redan fyra för att ge hästarna mat och släppa ut dem. Efter jobbet åkte vi tillbaka hit, för att ta hand om stallet och hästarna, och kom inte hem förrän vid åttatiden. Så under många, många år har det mest varit hästar i våra liv, berättar Britt.

Frukost i stallet

– Vi har till exempel inte ätit frukost hemma på 14 år utan det gör vi alltid i stallet, fortsätter Robert.

Det finns inget som kan stoppa dem från att ägna sig åt hästarna. Inte ens när Britts båda höfter var utslitna vilket gjorde att hon opererades.

– Jag fick ha två kryckor för att ta mig fram. Att ha drömmen framför sig att åter kunna rida hjälpte mig mycket på vägen tillbaka även om säkert många trodde att det var omöjligt.

De har stallet två egna hästar som för närvarande startar: A Friend Like You, som är sex år, och två år yngre Bellona Trabir.

Just A Friend Like You, eller Senap som hästen kallas av ett av Britts barnbarn, startade efter att vi besökt Britt och Robert.

Resultatet blev en andraplats i Arvika.

”Hon gick i mål med krafter kvar och var ganska oberörd när hon kom in i stallet”, svarar Britt i ett textmeddelande när vi gratulerar till framgången.

Det är Daniel som äger största delen i hästen och huvudsakligen tränar henne.

”Väldigt speciell”

Dessutom finns äldre hästar kvar efter att de slutat tävla eftersom paret inte vill gå skilda vägar med sina fyrbenta vänner.

– Det här är en väldigt speciell häst med mer än en räv bakom öronen. Han lärde sig till och med öppna ”insläppet” själv så det gick att gå ut ur hagen.

Det är världens bästa ridhäst. Så snäll och mysig.

Robert skrattar åt minnet medan 18-årige Toystars samtidigt har traskat fram till Britt då vi bjöds med på en rundvandring i de väl tilltagna hagarna.

Där, hos ”matte”, vet han att det väntar banan.

– Det är världens bästa ridhäst. Så snäll och mysig.

Och så uppskattad av hennes barnbarn.

Vinnarhäst

Robert är även delägare i en häst som tränas av Hans Karlsson i Örebro: What a Deal. Det handlar om en treåring som på tre starter redan vunnit ett lopp och tagit en andraplats.

– Det känns som en lovande häst som vi har rätt så stora förhoppningar på, säger han.

Han är bra på matlagning. För egen del är det djur, alla djur. Oavsett om de rör sig på backen eller flyger.

När vi börjar prata om andra intressen säger Britt och nickar mot Robert:

– Han är bra på matlagning. För egen del är det djur, alla djur. Oavsett om de rör sig på backen eller flyger.

Robert spelade i yngre år fotboll i Degerfors IF. Han fanns med i samma kull som blivande A-lagsspelarna Mats ”Tott” Karlsson och Christer ”Gubben” Johansson.

– Jag var med tills vi blev juniorer.

Men att det är deras hästar som är det övergripande intresset i livet är det ingen tvekan om.

Ett intresse som är så mycket större och bredare än hästarnas resultat på tävlingsbanan även om de förstås varit både glada och stolta när de genom åren kunnat jubla över vinster och framgångar.

Totalt har deras hästar genom åren vunnit tiotalet lopp – genom Ramona Hornline, Toystars och Jokern.