Det är pastoratets klart yngsta kyrka, men man ska inte låta sig luras av byggnadens relativa ungdom.
Kyrkan anses idag ha ett högt arkitektoniskt värde, och inventarierna fick till och med ett tv-team att höra av sig.
Det tv-folket var särskilt intresserade av var de stora mässinglamporna i taket, tillverkade av smeden Lars Holmström från Arvika. I lamporna finns olika bibliska motiv inpräntade.
– Men man kan inte lyfta ut en enda lampa utan att söka särskilt tillstånd, och handläggningstiden är lång, berättar guiden Katarina Löfstedt, dock påtagligt stolt över att kyrkan röner ett så pass stort nationellt intresse.
När Katarina Löfstedt började som guide i Björneborgs kyrka gjorde hon misstaget att underskatta pastoratets yngsta kyrka som relativt ointressant på grund av dess låga ålder. I pastoratet är fyra av sex kyrkor byggda på 1700-talet. Här talar vi alltså om en 1900-talskyrka, invigd 1956.
– Jag tyckte att det var tråkigt med en ”ny” kyrka, ler Katarina.
Hon har hunnit omvärderat Björneborgs kyrka flera gånger om sedan dess. Nu kallar hon den kort och gott för ”arkitektens pärla”.
– Det är ett sanslöst genomtänkt bygge.
Arkitekten var den välkände Cyrillus Johansson som även ligger bakom Årstabron i Stockholm, Ludvika stadshus och det så kallade Cyrillushuset vid Värmlands museum på Sandgrund i Karlstad.
Den anrika bruksorten hade länge stått utan kyrka trots att det i trakten fanns en stark önskan om att en sådan skulle byggas. Gudstjänster hölls ibland på Bruksgården, men det var inte riktigt samma sak. Det kostade dessutom pengar, vilket grämde församlingsborna.
– Och man fick ta sig till Visnum för dop och begravningar.
Redan 1917 fanns det ett färdigt förslag på en åttkantig kyrka i sten som av olika skäl förkastades. Med största sannolikhet blev bygget inte av på grund av att det helt enkelt saknades pengar.
Problematiken var densamma några decennier senare, men nu var det disponent Ernst Larsson som tog tag i saken och startade en fond för att Björneborg verkligen skulle få sin kyrka. Tyvärr hann Ernst inte få se kyrkan färdig. Den invigdes samma dag som järnverket firade sitt 300-årsjubileum. Järnverket var också med och delfinansierade bygget.
Cyrillus Johansson har inte sparat på krutet. Exteriört är kyrkan inspirerad av österländsk byggnadskultur. Interiört märker man arkitektens fascination för medeltidskyrkor. Oavsett åt vilket håll man tittar finns det finurliga detaljer och smarta lösningar. Kyrkan har dessutom en starkt lokal prägel.
– Kyrkan har tre teman: religionen, landskapet och bruket.
Dopfunten hålls upp av tre björnar, på mattan som leder upp till koret finns järnstämplar invävda och i varje fönster står det ljusstakar som är gjutna på järnverket, bara några hundra meter därifrån.
Den ståtliga altarmuralmålningen, gjord av den lokale konstnären Sven Rapp, lyses upp av fyra smart placerade takfönster.
– Vid högmässa lyser solen in. Tanken är att man inte ska behöva några lampor.
I ett rosettfönster finns Värmlands landskapsblomma, skogsstjärnan.
– Många som kommer in och ser hur kyrkan är uppbyggd blir verkligen imponerade, säger Katarina Löfstedt.
Antalet kyrkobesökare i Björneborg är dock relativt få. Kanske beror det nu som då på närheten till Kristinehamn.
– Visst kommer folk till kyrkan, men det är ingen strid ström tyvärr. Egentligen skulle man kanske kunna använda kyrkan som en ren förrättningskyrka (dop, bröllop och begravningar men inga gudstjänster, reds.anm.), men den fyller ändå sin funktion.
Precis som i Rudskoga används kyrkan till skolavslutningar.
– Då är det fullsatt. 2019 tvingades vi till och med dela upp avslutningen i två delar för att alla skulle få plats, säger Katarina Löfstedt.