Ambulansens respons försämras - 120 sekunder på liv och död

Väntetiden på ambulans var under förra året två minuter längre i Degerfors än för bara några år sedan - en tidsskillnad som i många fall kan skilja på liv och död.

Den som tillkallade ambulans i Degerfors kommun förra året fick i genomsnitt vänta 16,6 minuter, en responstid som är i nivå med rikssnittet om 17 minuter och en klar ökning för orten sedan 2016 och 2012 då väntetiden låg på 14,9 respektive 14,1 minuter. Vad gäller Karlskoga så har väntetiden likaså ökat med 2,5 minuter sedan 2012 till 10,6 minuter förra året, vilket trots det är Sveriges näst snabbaste responstid följt efter Tranås kommun som är sex sekunder snabbare i genomsnitt.

Näst snabbast

– Vi är snabba på prio 1-larm och det beror nog på att vi har nära till lasarettet. Att väntetiden har ökat kan bero på många saker, bland annat att vi åker på mer prio 1-larm, berättar Henric Eriksson, biträdande verksamhetschef för akutkliniken på Karlskoga lasarett.

Att responstiden ökat i trakten är inget undantag från övriga delar av riket, siffror från Hjärt-Lungfondens kartläggning baserad på uppgifter från SOS Alarm visar att tiden från att 112 mottagit larmet och att en ambulans finns på plats ökat i 227 av landets 290 kommuner sedan 2016.

– Vi har även haft lite mer förflyttning till USÖ, vilket i vissa fall innebär att vi har färre bilar att tillgå vid ett akut larm. En annan orsak kan vara att trafiken har blivit tätare, speciellt i Karlskoga tror jag, fortsätter Eriksson.

Geografisk inverkan

Vart man valt att bosätta sig i landet kan av siffrorna att döma helt avgöra utfallet vid en olycklig händelse, i statistiken går nämligen att utröna en klar tidsskillnad mellan olika kommuner, där väntetiden kan variera med så mycket som en dryg halvtimme.

Eriksson talar också om att man sedan en tid tillbaka samarbetat med regionen då man tillsatt egna ambulanssjuksköterskor på SOS Alarm som är där för att underlätta med prioriteringen av olika larm. Enligt Eriksson själv krävs det dock mer vidsträckta omändringar för att kunna upprätthålla en framtida ambulansorganisation.

– Många gånger får vi åka ut på saker som inte är så akut, det kan då handla om en äldre person som ramlat i hemmet. Jag tror att vi kommer behöva fler mobila lösningar, ett närsjukvårdsteam som åker hem till folk som behöver hjälp på plats. Det här provade vi i början av pandemin och det är ju inget nytt tänk egentligen utan ett rikstäckande uppdrag med många pågående projekt, förklarar Eriksson som tillägger att det behövs ambulansgrupper som enbart fokuserar på akuta ärenden för att man ska kunna effektivisera och optimera processen.

Sex av hundra överlevare

Kartläggningen fokuserar på personer som råkar ut för hjärtstopp och deras chanser att överleva, vilka av siffrorna att döma inte är särskilt stora. Organisationen uppger att ungefär 10 000 svenskar årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp och att endast 600 av dessa, eller sex procent, överlever.

Man skriver också att effekterna av en längre väntetid är förödande, eftersom varje minut utan hjälpinsatser minskar chansen till överlevnad med hela tio procent. För Degerfors del innebär den ökade responstiden om två minuter därmed att utsikten att överleva för de med hjärtstopp minskat med en hel femtedel - 120 sekunder som med andra ord berövar ett av fem liv.

Chanserna kan dock öka markant om den drabbade får hjälp omgående. Sannolikheten till överlevnad är dubbelt så stor om den med hjärtstopp får hjärt- och lungräddning i väntan på ambulans. Tillgången till hjärtstartare ändrar också utfallet drastiskt då 70 procent av de drabbade kan överleva om de dessutom mottager en strömstöt inom de inledande minuterna.

– Ju snabbare vi kommer fram desto högre chans är det för ett bra utfall. Sen är det jätteviktigt att så kallade ”bystanders”, alltså folk i närheten, ingriper och utför HLR på personen så fort som möjligt, det gör en enorm skillnad, avslutar Eriksson.