Viktig kunskap har vunnits genom årets undersökningar av fiskarnas väg i Gullspångsälven. Det har visat sig att laxyngel i stor utsträckning simmar ut i Vänern via kanalen som viker av norrut från älven, när kraftverket körs.
I Gullspångsälven har även i år flera undersökningar gjorts för att öka kunskapen om fiskarnas väg i vattnen. Detta för att kunna sätta in rätt insatser för att förbättra livsförutsättningarna för framförallt den svårt hotade Gullspångslaxen.
Förra årets undersökningar lyckades inte fullt ut, men i år har det gått betydligt bättre, berättar Anna Hagelin, projektledare på länsstyrelsen.
I en undersökning sattes små sändare in i odlad öring som sedan släpptes ut en bit upp i älven. Då hade Anna Hagelin och hennes kollega Fredrik Nilsson satt ut mottagare på olika ställen i älven där fisken kunde passera på dess väg ut i Vänern.
– Vi har fått väldigt tydliga resultat att när kraftverket körs, så att det är mycket vatten i älven, då väljer fiskarna att gå ut via divergeringsdammen, säger Anna Hagelin.
Detta är den konstgjorda kanal som gör att Gullspångsälven delar sig några kilometer före den rinner ut i Vänern. Åråsforsarna slingrar sig västerut på sin väg ut i den stora insjön, medan kanalen går norrut på sin väg ut i Vänern.
När kraftverket körs så går det mesta av vattnet i älven i kanalen, vilket underlättar för fiskarna att ta den vägen.
– Det har vi inte vetat förut, om fiskarna går ut där eller vid Åråsforsarna. Nu har vi fått svar på det. Det är otroligt viktig kunskap för framtiden, säger Anna Hagelin.
Eftersom man vet att lax och öring gärna vill simma till samma ställe som där de föddes för att leka kan man dra slutsatsen att fisken förmodligen även kommer upp genom kanalen. Det kan då vara viktigt att köra kraftverket så att det är mycket vatten i kanalen under tiden som fiskarna tar sig upp i älven för att leka.
– Det måste finnas en väg upp där för fisken, säger Anna Hagelin.
Avgörande för att undersökningen lyckades i år var att man planerade ihop med Fortum, som driver kraftverket, så att man satte ut fiskarna med sändarna när kraftverket skulle köras.
– Vi är otroligt nöjda över att vi fick till det i år. Vi hade också en god överlevnad hos fiskarna. Drygt hälften kom ut till öppna Vänern. Det är ändå odlad fisk som aldrig sett en gädda förut, de är inte så duktiga på att hålla sig undan predatorer, säger Anna Hagelin.
I en annan undersökning har en smoltfälla satts upp vid Stora Åråsforsens mynning ut i Vänern. Smolt är laxyngel som simmar ut i sjön.
– Smoltfällan har också fungerat bra i år. Den har fångat mycket, totalt 5000 fiskar, säger Anna Hagelin.
Av dessa fiskar var drygt 20 stycken Gullspångslaxar.
– Det är bra med tanke på att det inte är en så stor population, säger Anna Hagelin.
Räkningen i smoltfällan görs som ett sätt att övervaka populationen, för att se om det blir mer eller mindre fisk. Man hoppas kunna göra samma undersökning även nästa år, men det finns egentligen inga pengar avsatta i länsstyrelsens budget för detta.
– Karlstads universitet har varit vänliga att låna ut smoltfällan utan kostnad, säger Anna Hagelin.
Länsstyrelsen har även köpt in utrustning för att kunna göra ytterligare undersökningar i Gullspångsälven. Det är en sorts antenner som får flyta på vattnet och kan registrera när fiskar simmar förbi. Detta har än så länge bara metodtestats, så man har ännu inte fått några skarpa resultat från undersökningar med denna utrustning.
Om man som fiskare skulle råka få upp en fisk med en sändare inopererad får man gärna skicka in den till länsstyrelsen, menar Anna Hagelin. Då får man gärna uppge var man fångat fisken och hur stor den var.