”Lejonet Jonsson” stämplar ut från skolan

Leena Jonsson Arndt går i pension efter 32 år i Karlskoga kommun, varav 29 år som skolledare.

Genom omorganisationer, scheman och över gula streck på verkstadsgolven hon vandrat. "Lejonet Jonsson" lämnar Möckelngymnasiet med minnen hon aldrig glömmer.

– Var är staden någonstans?

Frågade Leena Jonsson Arndt sin man när de stod framför Hotell Alfred Nobel. Han var lika undrande, de som aldrig varit i Karlskoga tidigare såg bara siluetten av ett tomt torg och möjligen E18.

– Vi hade just fått vår son Calle, när jag kände att jag inte ville fortsätta pendla till jobbet. Vi bodde i Sollentuna och jag jobbade på Mariatorget på söder. Ofta tog det en och en halv timme att komma hem, säger Leena Jonsson Arndt.

Hennes man var kemist och fick söka jobb först. En arbetsintervju i kemistaden Karlskoga var syftet med den där hotellövernattningen.

Hon är född i Gävle, utbildade sig till psykolog på Uppsala universitet men slutade utbildningen efter tre år för att i stället läsa personaladministration.

– Arbetsmarknaden för psykologer var inte den bästa i slutet av 1970-talet, berättar Leena Jonsson Arndt.

Började i barnomsorgen

Snart var flyttlasset ute på E18. Plötsligt fick hon som aldrig jobbat med barn, jobb som barnomsorgsinspektör i Karlskoga kommun. Hon var dåtidens verksamhetschef för barnomsorgen i den södra kommundelen.

Dåvarande chefen Niklas Lundberg gav henne chansen. Han skulle tre år senare komma att leda den stora omorganisationen i Karlskoga, tillsammans med Ulla Averås.

Barnomsorgen och grundskolan skulle bli ett. En omorganisation som innebar att Karlskoga skulle skära ned 48 miljoner kronor.

I samma veva erhöll hon en tjänst som områdeschef för barnomsorg och grundskola i södra området 1992.

– 48 miljoner kronor är mycket pengar i dag också. Men tänk dig då 1992. Det var tufft för en kommun i Karlskogas storlek men det gick ändå ganska bra, fortsätter hon.

”Kalla saker för sitt rätta namn”

Frågan är om hon är den som klyver sig genom en budget, som ser ljuspunkter i korvören. Eller om hon bara är härdad nu 29 år senare.

– Jag har säkert varit med om minst 25 omorganisationer sedan den stora 1992. Det är ingen överdrift. När man är klar med en, är det dags för nästa. Men jag gillar inte ordet besparing, för det har inte varit tal om några besparingar. Det är inte så att de pengar som sparats in sedan 1992 har förräntat sig direkt. Det är bättre att kalla saker vid sitt rätta namn. För en verksamhet blir konsekvensen en nedskärning när man tar bort något.

Det är inte så att de pengar som sparats in sedan 1992 har förräntat sig direkt. Det är bättre att kalla saker vid sitt rätta namn

Rektor blev hon första gången 1995, så klart sprunget ur en omorganisation. Hon blev ensam rektor för Skrantaskolan, en stor högstadieskola med över 400 barn. Uppdraget var tungt i början, då hon inte arbetat som rektor tidigare.

Mycket var annorlunda på den tiden. Internet existerade inte. Läsårets schema lades för hand på en jättestor schematavla.

– Vi brukade vara två, jag och en lärare. Det tog någon vecka att lägga schemat. Det var ett evigt pusslande, vi fick skriva lappar för klasser, ämnen och lektioner. Flyttade man på en lektion så kunde man tvingas flytta på fem till sex andra lappar, om flytten inte blev bra gällde det att komma ihåg var alla lappar satt från början. Det var som världens lapptäcke.

Flyttade man på en lektion så kunde man tvingas flytta på fem till sex andra lappar, om flytten inte blev bra gällde det att komma ihåg var alla lappar satt från början. Det var som världens lapptäcke.

Rektor sedan 1995

2003 kom hon till Bergslagsskolan, som tillsammans med Bregårdsskolan var Karlskogas gymnasieskolor innan de slogs ihop och blev Möckelngymnasiet 2012.

Hopslagningen var en spännande tid. Tio år har redan passerat revy, sedan teknikhuset stod klart 2011 och nio år sedan hela skolan invigdes.

– Vi har en jättefin gymnasieskola i Karlskoga. Det är viktigt att vi vårdar den och underhåller den väl, så att den fortsätter att vara fin. När vi får besök från andra kommuner blir de imponerade av våra trevliga och hjälpsamma elever och av våra ljusa, fina lokaler.

Hon berättar samtidigt hur hon levt med sitt jobb, alltid varit tillgänglig och svarat om det så ringt om natten.

– Hade jag inte trivts hade jag inte varit kvar. Jag har inte tagit stryk av nedskärningarna som varit. Kanske för att jag gillar ekonomi och ser en utmaning i det. Fast det är aldrig roligt när det inte blir optimalt för verksamheten. Jag anser att vi alltid försökt göra så bra vi kunnat för elever och personal, med de pengar vi haft.

Lejonet Jonsson

Årets studenter har sprungit ut, kvar är en banderoll som vittnar om årets studentfirande. Skolan står öde förutom dess kärna, administrationen. Där står Jonsson Arndt länge och pratar, efter att ha packat ihop sina år på Möckelngymnasiet.

Plötsligt drar hon en historia om att hon på sin egen student fick en studentskylt, av någon, på vilken det stod Lejonet Jonsson.

– Under texten var det målat lejonhuvud. Kanske för att jag var lite tuff och sa vad jag tyckte, skrattar hon.

Kanske för att jag var lite tuff och sa vad jag tyckte, skrattar Leena Jonsson Arndt.

När undertecknad mötte henne för första gången sa hon som det var: ”Vem är du? Det här är det löjligaste jag varit med om!”

När det blev fel

Upprinnelsen var en föreläsning om droger som hölls på Möckelngymnasiet. Om inte minnet tryter kom endast ett 60-tal föräldrar till skolan, som har cirka 900 elever.

Undertecknads tanke var att visa den tunna uppslutningen genom en bild, där man såg föreläsaren och tomma stolar i bakgrunden.

Ogenomtänkt befann sig undertecknad plötsligt uppe på scenen under pågående föreläsning, vilket ledde till att den avbröts. Och när föreläsningen ändå var kraschad bads Jonsson Arndt vända sig med ryggen mot publiken för en bild, utan att förstå varför hon skulle göra det. Men av snedsteg man lär sig.

Undertecknad skulle som elev nog bli nervös, om man blev kallad till ditt rum ”omedelbart”.

– Haha! Nej, nej. Jag har varit väldigt mån om mina elever. Säkert kan jag låta barsk i bland, men jag är inte barsk. Jag vill ha ordning och reda. Du ska veta vad som gäller, det är viktigt för arbetsron. För det här är ingen fritidsgård. Det ska vara en god lärmiljö och en bra arbetsmiljö för personalen.

Splittras efter nio år

Möckelngymnasiets ledning består av tre rektorer. Den nuvarande rektorsgruppen splittras efter nio år tillsammans. Även rektorn Elisabeth Nielsen går i pension. Eva Eriksson-Öhrn blir kvar, men får sällskap av två nya rektorer.

Du ska veta vad som gäller, det är viktigt för arbetsron. För det här är ingen fritidsgård.

Jonsson Arndt har varit rektor för de flesta av yrkestekniska programmen de senaste tio åren: El- och energiprogrammet, Fordon- och transportprogrammet, Industritekniska programmet och VVS- och fastighetsprogrammet.

Hon brukar vara ute hos elever och personal varje arbetsdag, bland svarvar, badrum, elinstallationer och datorer.

– För att se hur de har det och vad de gör för dagen. Sedan är det lättare att gå runt i en verkstad än på en svenskalektion, då stör du bara. En god dialog är jätteviktig. Vi ska vara ett team som gör ett jobb tillsammans.

Snabb i svängarna

Hon berättar hur mycket hennes medarbetare betytt och glädjen i att se eleverna lyckas. Som den elev som varit hemmasittare under flera år, kom tillbaka när han började på Möckelngymnasiet.

– Vi har haft ett väldigt öppet samtalsklimat. Medarbetarna har sagt vad de tyckt om mina beslut och har ofta kommit med förslag på förändringar. Jag vet att jag är snabb i svängarna, men jag har heller inget problem att backa. Eller så står jag kvar vid vad jag tycker. Lärarna brukade säga till mig att vi kanske inte alltid tycker som du, men vi vet i alla fall vad du tycker och vad som gäller. Och så är det nog. Vi har också tagit många beslut tillsammans.

Medarbetarna har sagt vad de tyckt om mina beslut och har ofta kommit med förslag på förändringar.

Roliga dagar

Och roligt har hon haft det, nästan varje arbetsdag.

– Särskilt minns jag en kille som var elevskyddsombud. Det finns målade gula streck runt maskinerna inne i verkstaden, där man inte får gå utan skyddskläder. Jag gick naturligtvis överallt där jag inte skulle, fram och tillbaka och tittade. Han tog det så seriöst, domderade och sa att nu får du allt köpa dig ett par skor med stålhätta om du ska komma här och gå runt.

Så hon fick köpa sig ett par skyddsskor och nåde om de inte var på när hon var där.

Ett mörkare minne var den 20-åring, som tackade henne för ett simpelt samtal.

– Vi hade ett helt vanligt samtal inne på mitt kontor om hur han hade det. Efter samtalet tackade han mig och sa att det var första gången han hade haft ett riktigt samtal med en vuxen människa. Då grät jag när han gått.

Han tog det så seriöst, domderade och sa att nu får du allt köpa dig ett par skor med stålhätta om du ska komma här och gå runt.

Du känns frispråkig i en skolvärld, där få vågar stå offentligt för vad de tycker.

– Jo, nog tycker jag ganska mycket. Man måste få tycka och säga sin åsikt. Det tyder snarare på att man är engagerad, som jag ser det. Som anställd i kommunal sektor är dock spelregeln att vara lojal mot fattade beslut. Det har jag alltid varit.

Vad tycker du ska förändras i den svenska gymnasieskolan?

– Gymnasieskolan är bra i det stora hela, men givetvis finns det saker som kan bli ännu bättre. Samarbetet mellan grundskolan och gymnasieskolan exempelvis, där behöver man arbeta för att eleverna ska bli mer förberedda inför gymnasiet.

Över en natt

De senaste tre terminerna liknar inget Leena varit med om tidigare.

– Det var fantastiskt hur snabbt både lärarna och eleverna ställde om sitt arbete, från den ena dagen med skolförlagd utbildning till distansundervisning hemifrån. Både lärare och elever tog sig till tekniken. Jag har inte märkt någon större skillnad i skolresultaten eller andelen elever som klarade gymnasieexamen. Det är jag faktiskt mest förvånad över.

Resor och politik

Sista augusti upphör hennes anställning. Framöver hoppas hon kunna resa. Sonen Calle bor i Silicon Valley i USA, sedan elva år.

– Jag har inga barnbarn att ta hand om. Jag har svårt att sitta still. Kanske har jag möjlighet att ta något uppdrag. Gärna som fritidspolitiker. Jag är väldigt intresserad av politik och är medlem i Moderaterna sedan många år.

Karlskogasonen Lars Weman, som varit rektor för Vuxnas lärande sedan 2019, blir Jonsson Arndts efterträdare.

– Det är en trevlig och mycket kompetent kille. Jag är övertygad att han fortsätter utveckla yrkesprogrammen i en positiv riktning, säger Leena Jonsson Arndt.

Läs också reportaget: