Frågorna som splittrar kyrkan: skogen och vindkraften kan skapa strid

Att hugga eller inte hugga. Det är frågan. Och i så fall hur?

Skogen kan bli en stridsfråga i stiftet. Nomineringsgrupperna i kyrkovalet har väldigt olika syn på hur kyrkans skog ska brukas.

SD:s toppnamn vill inte heller se någon vindkraft på kyrkans mark.

NWT frågade alla elva nomineringsgrupper hur de anser att Karlstads stift ska förvalta sina skogar för att både ge avkastning, bidra till minskad klimatpåverkan och bevarad biologisk mångfald.

Åsikterna spretar.

Skogen förvaltas och brukas redan nu på ”ett föredömligt sätt”, enligt Borgerligt alternativ. Centerpartiet har ungefär samma syn.

Fria liberaler i Svenska kyrkan vill se högsta möjliga avkastning – men utan att äventyra kraven på hållbarhet.

Frimodig kyrka ser skogen som en möjlighet att ”stå upp för ett långsiktigt hållbart tänkande i stället för att få kortvariga rovdriftsvinster”.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan vill avsätta mer skog för rekreation och ”fortsätta med arbetet kring kontinuitetsskogsbruk i områden med speciella krav”.

Socialdemokraterna betonar hållbarhet och att ”vi tänker på kommande generationer”.

Miljöpartister i Svenska kyrkan tar ställning för hyggesfria skogar. Det gör även Vänstern i Svenska kyrkan Öppen kyrka svarar att ”ensidiga odlingar för kortsiktig vinst ska upphöra”.

Anders Skogberg är Sverigedemokraternas förstanamn i valet till stiftsfullmäktige. Han anser att skogen i sig gör det som behövs för klimatet för kyrkans del.

– Det ansvar som då kanske mer eller mindre pådyvlas Svenska kyrkan blir någon form av dubbelmoral som jag ser det. Skogen har ett positivt klimatavtryck.

Pengarna behövs

Han anser att kyrkan i första hand ska ägna sig åt att vara just kyrka och att pengarna som skogen ger behövs för att finansiera kyrkans verksamhet.

Samtidigt öppnar han dörren för andra sätt att bruka skogen.

– Det finns ett alternativt skogsbruk, som är mer skonsamt för naturen och det går att diskutera. Vi får väl återkomma när vi har mer information.

Däremot är han tydlig med att han inte vill se vindkraft på kyrkans mark.

– Vi ser rent konkret i stiftet att det har en negativ påverkan både på natur och människor här i Värmland.

Han anser att det är osannolikt att det går att hitta områden där vindkraften inte stör någon.

– Om vi kan få majoritet, tillsammans med andra grupperingar, så kommer vi naturligtvis att försöka få stopp för det på den mark som stiftet äger.

Vill ha hyggesfritt

Lars-Ola Westerlund är förstanamn för Miljöpartister i Svenska kyrkan och sitter i stiftsfullmäktige sedan åtta år tillbaka.

– Vi förespråkar att det ska vara hyggesfritt skogsbruk.

Han anser att det är bättre både för klimatet, den biologiska mångfalden – och naturupplevelsen. Hyggesfritt skogsbruk gör att mer kol stannar kvar i marken, menar han.

– Det minskar riskerna för bränder, barkborrar och älgbetning, säger han.

Även när det gäller vindkraft på kyrkans mark har han en annan åsikt än Sverigedemokraterna.

– Vindkraft är bra generellt sett och det är alltid så att man får se till att placera det på bra ställen.

Många människor upplever vindkraften som störande och förfulande. Hur ser ni i Miljöpartiet på det?

– Vi har inte frågat om de tycker att kalhyggen är fint eller förfulande. Men visst, det kan man förstås väga in.

Han anser att kyrkan ska fortsätta försöka minska sina utsläpp av växthusgaser.

– Det har dubbla effekter. Det spar massor av pengar, samtidigt som vi blir klimatneutrala. Det är viktigt att vi lever som vi lär. Förvaltartanken är central i kyrkans budskap.

Stora intäkter

I dag ger skogen stora intäkter till församlingarna i Karlstads stift varje år. Uppemot 80 procent av de 35 miljoner som prästlönetillgångarna ger varje år kommer från därifrån, enligt stiftsjägmästare Ove Nystrand.

Bara ett par procent av marken brukas med hyggesfria metoder och åtta procent är avsatt för naturvård. Resten är konventionellt skogsbruk.

Hur kyrkans ekonomi skulle påverkas av mer hyggesfritt skogsbruk går inte att säga, enligt Ove Nystrand.

– Det finns inga riktigt pålitliga siffror på hur mycket virkesproduktionen påverkas.

Han säger att det inte finns studier på vad som händer varken med produktion eller inbindning av kol under den ganska långa övergångsperioden från hyggen till hyggesfritt. På sikt bedömer han att det blir mindre att hugga.

– Det är ganska samstämmigt, tycker vi, att virkesproduktionen minskar med de hyggesfria systemen.

Samtidigt säger han att kyrkan kommer att öka andelen hyggesfritt, bland annat för att bli än bättre på naturvård.

Vindkraft på gång?

Vad Ove Nystrand känner till finns i dag ingen vindkraft på kyrkans mark i Karlstads stift. Däremot är stiftet, genom föreningen Kyrkvinden, delägare i ett av verken i vindpark Vänern.

På två platser, Kedjeåsen och ett ställe i Årjängs kommun, har kyrkan gett ett företag lov att utreda förutsättningar för vindkraft. Ove Nystrand bedömer att det kan ta runt fem år innan de första verken kan börja snurra.

– I Svenska kyrkans klimatfärdplan pekas satsningar på förnybar energi som solparker och vindkraft ut som angeläget. Sedan vet man förstås att vindkraft inte kan uppföras var som helst.

Så man har inte sagt kategoriskt nej?

– Tvärtom skulle jag säga. Det är utifrån ett resonemang att Svenska kyrkan är en stor förbrukare av energi och, särskilt i Karlstads stift, har hållit på jättelänge med energieffektivisering och energi.

Hur stora intäkter vindkraften skulle kunna ge kyrkan beror bland annat på hur många och stora verk det i så fall blir.

Läs tidigare artiklar: