Klimatförändringarna går snabbare än de flesta av oss kunnat ana. Det vi trodde för tjugo år sedan är överspelat. Det gäller mig i min egen lilla värld, men vad värre är, i den stora världen råder samma senfärdighet. Synen på bioenergi är ett exempel på hur politiken tycks leva kvar i föreställningen att klimatförändringarna är en långsam process.
När jag 2006 såg Al Gores film ”En obekväm sanning” lärde jag mig mycket om den hotande klimatförändringen, och jag såg då för mig hur våra barnbarn någon gång i framtiden kunde drabbas. Men så fel jag hade! Ja, inte i fråga om klimatförändringen, men när det gällde tidshorisonten.
För nu är vi redan mitt uppe i klimatkrisen. Under den gångna sommaren rapporterades om ständiga värmerekord, om extrema regnmängder och översvämningar i Gävle och om förödande skogsbränder runt om i världen.
Någon gång för länge sedan slogs det fast att biobränslen kan betraktas som ”klimatneutrala”. Sanningen är i stället att utsläppen av växthusgaser är precis lika stora vid förbränningen av biomassa som från fossila bränslen. Resonemanget om det ”neutrala” bygger på att ny växtlighet så småningom tar upp dessa utsläpp. Följden har blivit att biobränslen inte räknas när vi kämpar för att minska våra utsläpp av klimatskadliga växthusgaser och nå våra klimatmål. Tvärtom, det utlovas att vi klimatsmart och med gott samvete kan köra på som tidigare.
Men så är det detta med tidsperspektivet! I den svenska strategin mot fossilfrihet ses skogen som räddningsplankan. Inte bara plankor att bygga hus av utan en outsinlig källa till biobränslen. Men skogen behöver minst ett halvt sekel för att växa till och ta upp all den koldioxid som släpps ut i ett nafs när biodrivmedlet får driva både bilen och politiken. Vi har inte den tiden på oss.
Ja, klimatkrisen går ofattbart fort. Men en sak borde alla fatta. De klimatskadliga utsläppen från biobränslen kan inte längre sopas under mattan.
Och vad gjorde jag med min nya insikt om klimatkrisen? Jo jag gick med i Klimatsvaret och upptäckte glädjen i att jobba tillsammans med andra för en bättre klimatpolitik. Vi föreslår en klimatpeng som stöd i omställningen , lika stor till alla och envar, dock extra till lands- och glesbygden. Klimatpengen ska finansieras av en avgift på koldioxidutsläpp i vägtrafiken, både från fossila drivmedel och från biobränslen. Förslaget kallas Avgift och Utdelning.
Så kan den nödvändiga omställningen göras effektiv och rättvis och i takt med klimatkrisens snabba framfart!
Ingela Bollgren Hjertqvist
Klimatsvaret