Elisabeth Nielsen slutade aldrig skolan

Elisabet Nielsen gick tillbaka till skolan efter studenten – och blev kvar i 44 år.

Rektorn som varit Karlskoga kommun trogen sedan 1977 har precis blivit pensionär. Men än är hon inte fullärd, tycker hon.

Om du hade börjat förskoleklass i år skulle du ha cirka 2 314 skoldagar framför dig innan du springer ut som student 13 år senare. Vi har nästan alla den där vägen vandrat, vare sig man velat eller inte.

Men det är ingenting jämfört med Elisabet Nielsen, som i dag lördag 9 oktober levt i 23 001 dagar. Av dem har över 10 000 varit skoldagar – som elev, lärare och rektor.

Merparten har spenderats innanför väggarna på Bregårdsskolan. Skolan hon själv tog studenten ifrån sommaren 1977 och senare återkom till som lärare och rektor.

Blev skolan trogen

Efter studenten var hon lärarvikarie på Katrinedalsskolan under ett år, innan hon läste lärarutbildningen på högskolan i Karlstad.

Rektor Bertil Edling anställde henne som nyexaminerad lärare på Skrantaskolan 1982, där hon undervisade i svenska och SO-ämnen. Hon blev gymnasielärare på Bregårdsskolan 1994, där hon i huvudsak hade ämnena svenska och religionskunskap.

– Ett läsår hade jag alla klasser i religionskunskap. Många gamla elever hälsar på stan, tyvärr känner jag inte alltid igen dem men de känner igen mig, säger Elisabet Nielsen med ett skratt.

Fina minnen kvar

Hon arbetade mycket med estetiska programmet på Bregårdsskolan, ett program som hon vurmade lite extra för. Hon minns särskilt restaurangkvällarna som de arrangerade som ett skolarbete under många år.

– Allmänheten bjöds på högklassig underhållning och god mat. Det var fantastiskt roligt att vara en del av de arrangemangen, som knöt ihop skolan. Teater- och musikelever stod för scenunderhållningen och bildeleverna för koreografi. Restaurangprogrammets elever lagade mat och handelsprogrammets elever skötte entré och garderob, berättar Elisabet Nielsen.

Många gamla elever hälsar på stan, tyvärr känner jag inte alltid igen dem men de känner igen mig - Elisabet Nielsen

Hon har varit gymnasieskolan trogen sedan 1994, med ett undantag för de tre åren hon var rektor för Österledsskolan.

Jobbigt och kul

Hon blev rektor på Bregårdsskolan 2007. Naturligtvis var hon med då skolan slogs ihop med Bergslagsskolan och bygget av Möckelngymnasiet 2011 och 2012.

– Det var både jobbigt och kul på samma gång. Det blev en välbehövlig nystart för gymnasierna men var även hektiskt och omtumlande. Vi på Bregårdsskolan drog dock inte det tyngsta lasset eftersom den skolan inte var någon byggarbetsplats. För min del var den pedagogiska planeringen en stor utmaning. Skolorna hade historiskt haft olika kulturer. Men jag tycker elever och personal lyckats skapa en ny gemensam Möckelnanda under de tio år som redan gått.

Det blev en välbehövlig nystart för gymnasierna men var även hektiskt och omtumlande - Elisabet Nielsen

Sedan sammanslagningen har hon varit rektor för skolan tillsammans med två andra erfarna kvinnor – Eva Eriksson Öhrn och nyligen pensionerade Leena Jonsson Arndt.

– Tur jag har haft dem vid min sida. Vi har alltid kunnat bolla tankar och beslut med varandra.

Kanske var det extra skönt första året, 2012, som inte enbart innebar en stor sammanslagning.

– Det genomfördes en väldigt omfattande skolinspektion samtidigt, så stora inspektioner görs nog inte längre. Den politiska styrningen genom gymnasienämnden var ny då Degerfors och Karlskoga samverkade politiskt. Och om det inte räckte kom den nya gymnasiereformen 2011 med stora förändringar, bland annat ett nytt betygssystem.

Flyktingvågen

Som rektor för introduktionsprogrammen, där en av inriktningarna är språkintroduktion, kan man själv räkna ut att hon hade att göra hösten 2015 och de efterföljande åren. Det är också flyktingvågen hon bär med sig som sitt starkaste minne från yrkeslivet.

– Busslaster med nyanlända och ensamkommande kom på kvällar, nätter och helger. De som var i gymnasieålder placerades automatiskt på språkintroduktion och började 14 dagar efter att de kom till Karlskoga.

Hon fick ägna dagarna åt att anställa modersmålslärare och tolkar, leta undervisningslokaler och se till att skolan gjorde vad den var skyldig att göra.

– När det var som mest hade vi 200 nya elever att bereda plats. Lokalerna räckte absolut inte tillm att anställa modersmålslärare och tolkar var inte heller enkelt när alla kommuner drog i dem. Som tur var hade vi snälla pensionärer som ställde upp, deras insatser rodde mycket i hamn.

När det var som mest hade de lokaler på Bregårdsskolan, på Boforsområdet, på Komvux och i gamla tingshuset som numera är Kunskapens hus.

Som tur var hade vi snälla pensionärer som ställde upp, deras insatser rodde mycket i hamn - Elisabet Nielsen

Mer resurser

Nyanländ är man per definition i fyra år i Sverige. De som var i gymnasieålder när de kom till Sverige 2015 och 2016 har vandrat vidare i skolsystemen.

– Om vi hade 200 elever som mest på språkintroduktion hade vi 45 elever under förra läsåret. Det är en mer normal nivå och alla elever får plats på Möckelngymnasiet. Det betyder oerhört mycket för de här eleverna, att vara i skolan med alla svenska elever. Ingen tjänar på att vara uppdelad vi och dem, men det gick inte de första åren.

Nielsen fick en biträdande rektor i specialpedagogen Anna Berndt under flyktingvågen. Berndt, som jobbat många år på skolan, även före 2015, har nu efterträtt Elisabet Nielsen som rektor för rektorsområde 3.

– Anna Berndt är en kompetent kvinna, som jag jobbat ihop med länge. Nu är det hennes tur att fortsätta. Jag är glad att skolan får lite nytänkande. Det kan vara lätt för mig att fastna i gamla hjulspår, när man varit rektor i 16 år.

Efter alla dina år i skolan, vad behöver förändras i den svenska skolan?

– Skolan måste få mer resurser! Annars kan vi på sikt inte tillgodose alla elevers behov. Samhället har blivit mer individualiserat precis som behoven. Förutsättningarna kan vara mycket olika. Det har inte minst visat sig under pandemin när eleverna fått fjärrundervisning via internet där man kanske har haft fem syskon i hemmet eller en trög uppkoppling.

Skolan måste få mer resurser! Annars kan vi på sikt inte tillgodose alla elevers behov - Elisabet Nielsen

Allmänt program?

För att få gymnasieskolan mer individualiserad kan ett mer allmänt gymnasieprogram vara en möjlig lösning, tror Nielsen.

– Alla elever är inte teoretiska, eller praktiska för den delen. Det skulle finnas något mellanting där man läser basämnena de första två åren och väljer ämneskurser det tredje.

Elisabet Nielsens första elever på Katrinedalsskolan är i 50-årsåldern i dag. Precis som räkneexemplet visade i inledningen är det inte annat än respektingivande.

Du har inte tänkt knyta ihop säcken som lärarvikarie?

– Nej. Jag har inte varit undervisat som lärare på 16 år. Jag hänger inte med i ungdomarnas tänk längre och en bra lärare ska vara uppdaterad.

Har det förändrats så mycket?

– Ja, det tycker jag. Det fanns inga smarta telefoner för 16 år sedan. Ungdomar får nya intryck hela tiden i dag och ett avsevärt större informationsflöde att hantera. På något sätt var språket som uttrycksform viktigare förr när det inte fanns många alternativ. I dag kan man uttrycka sig genom att dansa på Tiktok.

Måste förändras

Ett exempel ur verkligheten är när eleverna på ett gymnasieprogram skulle läsa skönlitterärt, berättar Nielsen. Och en elev uttryckte "jag förstår inte vuxentext. Varför ska jag läsa det här?"

– Det måste ske en förändring snart, kanske är den redan på gång. Det måste finnas en samsyn i samhället om att utbildning är viktigt. Samhället och skolan har ett livsviktigt uppdrag i att förändra den synen. Alternativet är stora utbildningsklyftor mellan dem som har en skoltradition i familjen och de som inte har det. Skolan ska arbeta kompensatoriskt men vi kan inte väga upp allt. För att du ska förstå din omvärld och inte falla för fejkade nyheter krävs åtminstone grundläggande kunskaper.

Stimulerande miljö

Skolan kan spela en stor avgörande roll i varje människas liv och det fick henne att älska den.

– Det är en stimulerande miljö, att se hur ungdomar växer i sig själva. Att själv kunna bidra som lärare genom lärdom, bildning och ibland fostran är också stimulerande.

För att du ska förstå din omvärld och inte falla för fejkade nyheter krävs åtminstone grundläggande kunskaper - Elisabet Nielsen

Plötsligt ringer telefonen, i luren hörs en barnröst. Det är äldsta barnbarnet som frågar om hon kan komma till mormor och morfar.

– Ja, det är bara du går hem till morfar. Han bjuder på glass och fika, mormor är inte hemma, säger Nielsen.

De har fem barnbarn, yngsta är sex månader och den äldsta tio år, naturligtvis är det dem som ska få deras tid när mormor är hemma mer.

Och så utbrister hon plötsligt:

– Jag kanske läser någon universitetskurs till våren. Varför inte? Jag vill fördjupa mig i religionspsykologi. Religionskunskap och svenska är mina ämnen som jag undervisat i genom åren. Men det finns alltid något nytt att lära sig.

Läs också: