Dikt: Bärplockning

Insändare
PUBLICERAD:
Foto: Gorm Kallestad
Bland lingonris jag kliver,
och det med den största iver,
en önskan att få hinken full,
med skogens rödaste guld.

Jag vandrar hit, och än dit,

plockar lingon, med all min nit,

medan hinken sakta fylls på,

känns det jobbigt, att i skogen gå.

För benen har blivit så tunga,

kanske för att de ej längre är unga.

Så jag börjar att längta hem,

ni undrar säkert till vem,

jo till sängen där jag lägga mej får,

räddaren, när åldern nu satt sina spår.

Då drömmer jag om lättfyllda hinkar,

utan att jag till bilen sen linkar.

Men förbi den tiden nu är,

för en gammal och trött pensionär.

A-M Käll

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.