Domstolen ger bakläxa om grustäkten vid Lidetorp

Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation får bakläxa av mark- och miljödomstolen. Domstolen återförvisar ett mål om tillstånd för grustäkt vid Lidetorpsmon för meddelande av tillstånd och fastställande av villkor för det.

Det har varit många turer kring grustäkten vid Lidetorpsmon och nu tar ärendet en vända till.

För tio år sedan lämnade miljöprövningsdelegationen tillstånd till fortsatt grustäktsverksamhet vid Liden för NCC Roads AB, ett tillstånd som löper ut nu i december.

I maj 2017 avslog miljöprövningsdelegationen bolagets ansökan om fortsatt och utökad grustäktsverksamhet med tillhörande sortering, vilket överklagades men avslogs i mark- och miljödomstolen. Bolaget överklagade igen men mark- och miljööverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd.

Samråd har hållits med länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter, med bygg- och miljönämnden i Degerfors kommun, som är tillsynsmyndighet, samt enskilda som antagits bli berörda av verksamheten.

Mindre mängder

I september 2020 ansökte företaget hos länsstyrelsen att få ta ut avsevärt mindre mängder än nuvarande tillstånd och bolaget själva sänkte även den sökta tillståndstiden från 15 till tio år i ansökan.

Från bolagets sida framhåller man att det ur miljö- och hushållningssynpunkt är bättre att använda resursen fullt ut där än att öppna nya täkter och täkten kommer vara den enda kvarvarande täkten i regionen för bolaget.

Ansökan avslogs i februari i år, vilket överklagades av bolaget hos mark- och miljödomstolen.

Svårersättligt

Man har från bolagets sida gjort bedömningen att materialet man tar ut kommer att utgöras av sådant material som i dagsläget är mycket svårt att ersätta med bergkross. Det handlar bland annat om fallsand, som läggs under gungställningar, samt sandlådesand som är bakbar och kan formas.

Infiltrationssand, fyllnadssand samt mur- och putssand är andra produkter liksom sand till idrottsanläggningar, väggrus till så kallade kulturvägar där speciella krav ställs, sand till skjutvallar som inte förstör ammunition vid testning, och slutligen natursten. Det sistnämnda används bland annat till att anlägga fisktrappor.

Domstolen gör liknande bedömning, att de ändamål bolaget avser använda materialet till är oersättliga och man konstaterar även att brytningen av naturgrus minskat.

Inget hinder

SGU, Sveriges geologiska undersökning, ser i sitt yttrande inga hinder för brytning vad gäller grundvattenpåverkan och anser att brytning kan vara motiverad i begränsad mängd under förutsättning att naturgruset används till ändamål där den är oersättlig.

I bedömningen kommer domstolen fram till det miljöprövningsdelegationen lyft, att stötdämpande mattor kan vara ett alternativ till fallsand. Men om efterfrågan avser material som har likheter med fallsanden , så är det inte ett alternativ.

I de andra användningsområdena gör domstolen sammantaget bedömningen att bolaget visat att naturgruset och i synnerhet de fina fraktionerna av hög kvalitet, är oersättligt. De ser därmed inget hinder mot verksamheten enligt miljöbalken.

Mark- och miljödomstolen anser inte att miljöprövningsdelegationen haft fog att avslå ansökan. Man anser också att det finns skäl för att förordna om omedelbar verkställighet, så att inte verksamheten behöver pausas i avvaktan på laga kraft då det skulle innebär kostnader och olägenheter för företaget.

Inte jungfrulig mark

Då bygg- och miljönämnden i Degerfors yttrade sig i remissen tyckte de att bolaget kan tillåtas fortsatt brytning inom den aktuella fastigheten, med ett maximalt uttag om 175 000 ton grusmaterial för en tillståndstid om tio år. Nämnden motiverade det bland annat med att medvetenhet om det minskande antalet grustäkter i området motiverar ett fortsatt uttag av naturgrus för de tillfällen rimligt ersättningsmaterial inte finns.

– Det är inte jungfrulig mark och på vissa ställen kan det vara svårt att få tag på grus där bergkross inte fungerar riktigt. Om man ger det mer tid kanske man i framtiden kan hitta andra lösningar, säger miljö- och hälsoskyddsinspektör Jennie Karlsson efter att ha tagit del av domen, som går på den linje kommunen hållit.

– Jag vet att länsstyrelsen på olika ställen i Värmland varit hårda och sagt nej. Nu får vi se vad som händer, antingen korrigerar länsstyrelsen beslutet eller så överklagar de och får nån form av prejudicerande dom. Vi väntar med spänning för att se vad som händer, säger Karlsson.