Moelven Vänerply rekryterar nu personal för att utöka det förebyggande underhållet och därmed kunna öka produktionen.
Inom företaget undersöker man också om det går att ersätta limmet i plywoodskivorna med ett fossilfritt lim baserat på lignin från träd.
Sedan Moelven köpte Vänerply 2011 har 200 miljoner kronor investerats i verksamheten i Otterbäcken.
Det senaste tillskottet kom för ett år sedan i form av en maskin som både putsar, klyver, sågar och spontar plywoodskivor. Det är moment som tidigare gjordes i olika maskiner vilket krävde fler transporter.
– Den har ökat kapaciteten något otroligt, säger George Peterson, vd på Moelven Vänerply.
Efterfrågan
Anläggningen i Otterbäcken är den enda tillverkaren av plywood i Sverige. Det saknas andra tillverkare av plywood även i Norge och Danmark, men det finns andra tillverkare i Finland.
– Det finns ett sug på marknaden efter vår produkt. Vi kan inte tillverka så mycket som efterfrågas och det finns inga signaler på att det ska gå ner, säger George Peterson.
Sverige är den största marknaden för Vänerply men mycket säljs också i Danmark och Norge.
– Vi har en produkt våra kunder är otroligt nöjda med, vi har otroligt låga reklamationskostnader, säger George Peterson.
Nyanställer
Att förbättra det förebyggande underhållet ser George Peterson som en viktig del för att kunna öka produktionen för att möta den stora efterfrågan.
– Jag kommer från fordonsindustrin, där har man kommit långt med detta. Här har vi inte kommit lika långt, men vi är en bra bit på väg, säger George Peterson, som tidigare arbetat för Volvo.
Att göra underhåll när något gått sönder menar han blir dyrare och stoppar produktion till större del än om underhållet kan göras planerat.
– Vi vill gå ifrån akut underhåll till att mest ha förebyggande underhåll.
Produktionen sker dygnet runt genom femskift, men på helgerna är underhållspersonal idag tillgängliga via jourberedskap.
– Vi söker nu underhållspersonal för att ha rullande femskift även på underhållet, säger George Peterson.
Två personer har anställts för denna utökning av underhållsstyrkan och företaget räknar med att rekrytera ytterligare två.
Mindre personalstyrka
På längre sikt är dock ambitionen att minska personalstyrkan, då mindre manuellt arbete behövs med den nyare maskinparken.
– Vi ska bli färre personer i produktionen och ändå göra motsvarande volym plywood, säger George Peterson.
Det är dock inte fråga om några massuppsägningar, utan snarare att inte alltid ersätta personer som går i pension. Nu jobbar runt 150 personer på fabriken. Hur stor personalstyrka man landar på framöver menar George Peterson det är svårt att sia om.
En del moment inom vidareförädling av plywoodskivorna är inte så automatiserade och hur mycket sådant arbete som behöver göras varierar och är svårt att förutsäga, enligt George Peterson.
Arbetsmiljö
Vid ingången till Vänerply finns en digital skylt som anger att det gått 444 dagar sedan senaste arbetsplatsolyckan som resulterade i sjukfrånvaro. Företaget lägger stor vikt vid att förebygga alla typer av olyckor, menar George Peterson.
Han känner inte igen sig i den bild som ges i Lina Bengtsdotters deckare som utspelar sig i Gullspång, där rivskador på armarna efter arbete på den stora fabriken är legio.
– Tidigare drog man skivor själv och de kunde landa på armen, inget sådant arbete görs idag, det är automatiserat, säger George Peterson.
Lim gjort av trä
Som ett led i Moelvens hållbarhetsarbete undersöks nu om man kan byta ut limmet i plywooden till ett fossilfritt lim baserat på lignin - det starka bindande materialet i träd.
George Peterson menar att det passar väldigt bra att använda ytterligare träråvara i produkten och skulle gärna byta ut limmet så snart som möjligt. Men det är ännu inte löst hur man ska få lignin-lim, som har en kortare härdningsperiod, att fungera i produktionen.
Idag levereras limmet från Akzo Nobel i Kristinehamn.
Under pandemin har det blivit ett uppsving för delar av träindustrin när många permitterade varit hemma och till exempel snickrat altaner. Vänerply har inte varit lika kraftigt påverkade av denna trend, då plywood framförallt används till större projekt som husbyggen.
Till norska tak
En nyare produkt som företaget utvecklat är Weatherply, som framförallt är avsett för den norska marknaden. I Norge finns en tradition att istället för råspont använda plywood i takkonstruktioner. För att man inte ska behöva ha så bråttom med takpappen är Weatherply väderskyddat så att det ska tåla en kortare tid med lite regn. Det kan vara en fördel om man bygger en stuga på ett mer avlägset ställe och har svårt att transportera dit allt byggmaterial på en gång.
Projekt för biobränsle
Gullspångs kommun har nyligen startat ett projekt för att undersöka förutsättningarna för en anläggning för att skapa biobränsle i Otterbäcken. Moelven ingår i projektet och en tanke är att använda restprodukter från Vänerply som råvara.
– Vi använder idag den största delen av restprodukterna själva. En stor del går åt till att producera varm ånga. Cellulosaflis säljer vi till pappersmassetillverkare, säger George Peterson.
Vänerply har ett mycket stort behov av värme och köper även in returträ för att elda med i sin stora panna. Värme används framförallt i de stora torkarna av faner och även för att förvärma stockarna innan svarvningen. Cellulosaflis är ett finare material som lämpar sig väl för pappersindustrin.
Vänerply har också undersökt om man även skulle kunna skapa el från den egna pannan.