Hoppa till huvudinnehållet

Moelvenföretag rekryterar och satsar på hållbarhet: ”Finns ett sug på marknaden”

Publicerad:

Moelven Vänerply rekryterar nu personal för att utöka det förebyggande underhållet och därmed kunna öka produktionen.

Inom företaget undersöker man också om det går att ersätta limmet i plywoodskivorna med ett fossilfritt lim baserat på lignin från träd.

George Peterson, vd Moelven Vänerply, ser de lojala medarbetarna som en stor tillgång för företaget.
George Peterson, vd Moelven Vänerply, ser de lojala medarbetarna som en stor tillgång för företaget. Foto: Per Claesson

Sedan Moelven köpte Vänerply 2011 har 200 miljoner kronor investerats i verksamheten i Otterbäcken.

Det senaste tillskottet kom för ett år sedan i form av en maskin som både putsar, klyver, sågar och spontar plywoodskivor. Det är moment som tidigare gjordes i olika maskiner vilket krävde fler transporter.

– Den har ökat kapaciteten något otroligt, säger George Peterson, vd på Moelven Vänerply.

Efterfrågan

Anläggningen i Otterbäcken är den enda tillverkaren av plywood i Sverige. Det saknas andra tillverkare av plywood även i Norge och Danmark, men det finns andra tillverkare i Finland.

– Det finns ett sug på marknaden efter vår produkt. Vi kan inte tillverka så mycket som efterfrågas och det finns inga signaler på att det ska gå ner, säger George Peterson.

Sverige är den största marknaden för Vänerply men mycket säljs också i Danmark och Norge.

– Vi har en produkt våra kunder är otroligt nöjda med, vi har otroligt låga reklamationskostnader, säger George Peterson.

  • Här ska delar där det finns brister på faneret skäras bort.
    Här ska delar där det finns brister på faneret skäras bort. Foto: Per Claesson
  • Här kapas dåliga bitar av faneret bort.
    Här kapas dåliga bitar av faneret bort. Foto: Per Claesson
  • En stapel av plywood innan den har sågats och putsats.
    En stapel av plywood innan den har sågats och putsats. Foto: Per Claesson
  • Moelven har investerat 200 miljoner kronor i anläggningen i Otterbäcken sedan övertagandet 2011.
    Moelven har investerat 200 miljoner kronor i anläggningen i Otterbäcken sedan övertagandet 2011. Foto: Per Claesson
  • Här matas faner in i en av torkarna.
    Här matas faner in i en av torkarna. Foto: Per Claesson
  • Det finns en nyare och en äldre tork på Vänerply, den nyare till höger är helautomatisk.
    Det finns en nyare och en äldre tork på Vänerply, den nyare till höger är helautomatisk. Foto: Per Claesson
  • Här matas pressade plywoodskivor ut ur pressen.
    Här matas pressade plywoodskivor ut ur pressen. Foto: Per Claesson
  • George Peterson vid en pedagogisk bild över de olika stegen i produktionen av plywood.
    George Peterson vid en pedagogisk bild över de olika stegen i produktionen av plywood. Foto: Per Claesson

Nyanställer

Att förbättra det förebyggande underhållet ser George Peterson som en viktig del för att kunna öka produktionen för att möta den stora efterfrågan.

– Jag kommer från fordonsindustrin, där har man kommit långt med detta. Här har vi inte kommit lika långt, men vi är en bra bit på väg, säger George Peterson, som tidigare arbetat för Volvo.

Att göra underhåll när något gått sönder menar han blir dyrare och stoppar produktion till större del än om underhållet kan göras planerat.

– Vi vill gå ifrån akut underhåll till att mest ha förebyggande underhåll.

Produktionen sker dygnet runt genom femskift, men på helgerna är underhållspersonal idag tillgängliga via jourberedskap.

– Vi söker nu underhållspersonal för att ha rullande femskift även på underhållet, säger George Peterson.

Två personer har anställts för denna utökning av underhållsstyrkan och företaget räknar med att rekrytera ytterligare två.

Mindre personalstyrka

På längre sikt är dock ambitionen att minska personalstyrkan, då mindre manuellt arbete behövs med den nyare maskinparken.

– Vi ska bli färre personer i produktionen och ändå göra motsvarande volym plywood, säger George Peterson.

Det är dock inte fråga om några massuppsägningar, utan snarare att inte alltid ersätta personer som går i pension. Nu jobbar runt 150 personer på fabriken. Hur stor personalstyrka man landar på framöver menar George Peterson det är svårt att sia om.

En del moment inom vidareförädling av plywoodskivorna är inte så automatiserade och hur mycket sådant arbete som behöver göras varierar och är svårt att förutsäga, enligt George Peterson.

Digital skylt som visar hur många dagar det gått sedan senaste skadan som resulterat i sjukfrånvaro på arbetsplatsen.
Digital skylt som visar hur många dagar det gått sedan senaste skadan som resulterat i sjukfrånvaro på arbetsplatsen. Foto: Per Claesson

Arbetsmiljö

Vid ingången till Vänerply finns en digital skylt som anger att det gått 444 dagar sedan senaste arbetsplatsolyckan som resulterade i sjukfrånvaro. Företaget lägger stor vikt vid att förebygga alla typer av olyckor, menar George Peterson.

Han känner inte igen sig i den bild som ges i Lina Bengtsdotters deckare som utspelar sig i Gullspång, där rivskador på armarna efter arbete på den stora fabriken är legio.

– Tidigare drog man skivor själv och de kunde landa på armen, inget sådant arbete görs idag, det är automatiserat, säger George Peterson.

Lim gjort av trä

Som ett led i Moelvens hållbarhetsarbete undersöks nu om man kan byta ut limmet i plywooden till ett fossilfritt lim baserat på lignin - det starka bindande materialet i träd.

George Peterson menar att det passar väldigt bra att använda ytterligare träråvara i produkten och skulle gärna byta ut limmet så snart som möjligt. Men det är ännu inte löst hur man ska få lignin-lim, som har en kortare härdningsperiod, att fungera i produktionen.

Idag levereras limmet från Akzo Nobel i Kristinehamn.

  • Man ser att det ryker från stockarna som är värmda innan de svarvas till faner.
    Man ser att det ryker från stockarna som är värmda innan de svarvas till faner. Foto: Per Claesson
  • Hjullastaren med sin enorma griparm lastar in stockar för det som kallas basning, när timret värms upp innan svarvningen. Av tradition kallas dessa fordon på Vänerply för truckar.
    Hjullastaren med sin enorma griparm lastar in stockar för det som kallas basning, när timret värms upp innan svarvningen. Av tradition kallas dessa fordon på Vänerply för tr… Foto: Per Claesson
  • Som råvara till plywood används den nedersta delen av träd. Ett begrepp som kommer från namnet Vänerply är Vänerblock, vilket står för de två nedersta, runt 2,5 meter långa, stockarna från ett träd.
    Som råvara till plywood används den nedersta delen av träd. Ett begrepp som kommer från namnet Vänerply är Vänerblock, vilket står för de två nedersta, runt 2,5 meter långa,… Foto: Per Claesson
  • Timret kommer framförallt från Västergötland och Värmland. En mindre del kommer även från andra sidan norska gränsen.
    Timret kommer framförallt från Västergötland och Värmland. En mindre del kommer även från andra sidan norska gränsen. Foto: Per Claesson
  • Vänerply producerar nu 115 000 kubik plywood på ett år, berättar George Peterson.
    Vänerply producerar nu 115 000 kubik plywood på ett år, berättar George Peterson. Foto: Per Claesson
  • Det är till allra största delen gran som används till plywood.
    Det är till allra största delen gran som används till plywood. Foto: Per Claesson
  • En stock svarvas till faner och snart lyfts nästa fram. Den allra innersta biten av stocken svarvas inte utan blir en kraftig pinne som används till underlägg för staplar av plywood.
    En stock svarvas till faner och snart lyfts nästa fram. Den allra innersta biten av stocken svarvas inte utan blir en kraftig pinne som används till underlägg för staplar av… Foto: Per Claesson
  • På en minut svarvas 4-6 stockar till faner i Otterbäcken.
    På en minut svarvas 4-6 stockar till faner i Otterbäcken. Foto: Per Claesson

Under pandemin har det blivit ett uppsving för delar av träindustrin när många permitterade varit hemma och till exempel snickrat altaner. Vänerply har inte varit lika kraftigt påverkade av denna trend, då plywood framförallt används till större projekt som husbyggen.

Till norska tak

En nyare produkt som företaget utvecklat är Weatherply, som framförallt är avsett för den norska marknaden. I Norge finns en tradition att istället för råspont använda plywood i takkonstruktioner. För att man inte ska behöva ha så bråttom med takpappen är Weatherply väderskyddat så att det ska tåla en kortare tid med lite regn. Det kan vara en fördel om man bygger en stuga på ett mer avlägset ställe och har svårt att transportera dit allt byggmaterial på en gång.

Projekt för biobränsle

Gullspångs kommun har nyligen startat ett projekt för att undersöka förutsättningarna för en anläggning för att skapa biobränsle i Otterbäcken. Moelven ingår i projektet och en tanke är att använda restprodukter från Vänerply som råvara.

– Vi använder idag den största delen av restprodukterna själva. En stor del går åt till att producera varm ånga. Cellulosaflis säljer vi till pappersmassetillverkare, säger George Peterson.

Vänerply har ett mycket stort behov av värme och köper även in returträ för att elda med i sin stora panna. Värme används framförallt i de stora torkarna av faner och även för att förvärma stockarna innan svarvningen. Cellulosaflis är ett finare material som lämpar sig väl för pappersindustrin.

Vänerply har också undersökt om man även skulle kunna skapa el från den egna pannan.

Artikeltaggar

MoelvenNäringslivOtterbäcken

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.