Hoppa till huvudinnehållet

1300-talets byggnad återuppstår: ”Vi bygger kunskap inte en kyrka”

Publicerad:
Reporter Owe E Hermansson
Owe E Hermansson
owe.hermansson@mariestadstidningen.se
Rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka.
Rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka. Foto: Per Claesson

Den rekonstruktion som ska invigas sommaren 2022 är inte en kopia av den kyrka som gick förlorad i branden för 20 år sedan. Den som nu återuppstår ur askan – bokstavligt talat – ska så långt det är möjligt visa hur kyrkobyggnaden såg ut på 1300-talet.

Dokument: Tjugo år efter katastrofen i Södra Råda – medeltida kyrkan gick upp i rökHär är sista bilden på Södra Råda gamla kyrka

”Vi bygger kunskap, inte en kyrka”. Ett mantra som upprepats tålmodigt i nästan femton år. Men det är sant. När inte rekonstruktionen byggdes upp omedelbart med modern teknik har projektet utvecklats till en kunskapsbank när det gäller medeltida byggnadssätt. De timmermän som fått chansen att arbeta med rekonstruktionen har fått värdefulla kunskaper. De har blivit specialister på medeltida kyrkor.

Bengt Bygdén leder här arbetet vid rekonstruktionsarbetet vid Södra Råda kyrkplats.
Bengt Bygdén leder här arbetet vid rekonstruktionsarbetet vid Södra Råda kyrkplats. Foto: Owe E Hermansson

Ett före och ett efter branden

Kalle Melin, timmerman från Kristianstad och doktorand vid Göteborgs universitet, sa sommaren 2020.

- Det är ett före och ett efter Södra Råda när det gäller kunskapen om nordiskt medeltida byggnadssätt. Rekonstruktionen här i Södra Råda har betytt mycket för förståelsen och forskningen kring medeltida hantverk.

Fredrik Löthagen stryker tjära på rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka.
Fredrik Löthagen stryker tjära på rekonstruktionen av Södra Råda gamla kyrka. Foto: Owe E Hermansson

Vi har berättat om timmerman Daniel Eriksson, involverad i över tio år i Södra Råda. Han kallades till Trankils kyrka för att titta på ett golv som behövde åtgärdas.

– Där trodde man att kyrkan var från 1600-talet. Det jag såg i byggnadssätt påminde mer om en medeltida kyrka. Helt säker blev jag på kyrkvinden. Kyrkan är byggd före år 1350.

Daniel Eriksson, timmerman, skär en profil.
Daniel Eriksson, timmerman, skär en profil. Foto: Owe E Hermansson

Daniel Eriksson, likt övriga timmermän i projektet, har under de här åren besökt över 100 medeltida kyrkor i landskap som Dalarna och Värmland, Västmanland och Västergötland.

– Det har blivit ett stort intresse för oss alla som jobbar i projektet, vi kan skicka frågor till varandra en lördagskväll.

Färre besökare

Intresset från allmänheten har dock under de här åren dalat i takt med att bygget dragit ut på tiden. Timmerman Bengt Bygdén konstaterade år 2017 att den gamla kyrkplatsen förvisso inte fick lika många besökare som under den första tiden. Men han tyckte sidoeffekterna vägde upp.

Bengt Bygden, timmarman, i Södra Råda.
Bengt Bygden, timmarman, i Södra Råda. Foto: Owe E Hermansson

– Inventeringar av kyrkor och klockstaplar utförda av hantverkarna från Södra Rådaprojektet har gett mängder med ny kunskap om vårt medeltida kulturarv. De kunskaper vi har i dag går inte att jämföra med forskningsläget när projektet påbörjades:

- Så kanske det var bra att regeringen sa nej till Riksantikvarieämbetet för sisådär 15 år sedan när pengar äskades för att bygga upp kyrkan igen, sa Bengt Bygdén.

Fest i dagarna tre när rekonstruktionen av kyrkan invigsSpeciella innertaket spikas upp i Södra Råda - ”häftig känsla”

Artikeltaggar

Bengt BygdénBostad och byggenGöteborgs universitetKalle MelinKristianstadNöje/KulturRiksantikvarieämbetetSödra RådaTrankils kyrka

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.