Hur ser marginalerna ut?

Ledare
PUBLICERAD:
Socialnämnden i Degerfors går back. Trots att nämnden fick 25 miljoner extra tillskott i budgeten. Trots strikta förhållningsorder och trots månatlig avrapportering till kommunstyrelsen. Över nio miljoner minus fram för året till för en dryg månad sedan. Och sedan dess, ja bara sedan dess, ytterligare tre miljoner back!

Vad gör de med alla pengar? Köper in onödigt dyra förbrukningsvaror eller anställer folk som egentligen inte behövs ute i verksamheten?

Det vore, men bara nästan, att föredra framför hur det verkligen ser ut. Att kostnaderna ökar utan att nån egentligen känner att kvaliteten ökar med den. Att kostnaderna ökar utan att det finns några självklara sparmöjligheter som inte påtagligt skulle påverka verksamheterna negativt.

Men det är inte ett budskap som lokalpolitikerna känner landar väl hos medborgarna. ”Ja, vi har länets i särklass högsta kommunalskatt men vi får ändå inte pengarna att räcka.”

Under senaste kommunstyrelsesammanträdet häromveckan skulle det därför visas politisk handlingskraft med krav och beslut på en extern granskning av ekonomin. En till. Som om nån på förvaltningen bara räknat fel eller inte förstått vad förhållningsreglerna om att tajta till utgifterna faktiskt betyder.

Vänsterpartiet föreslog det och fick stöd av Moderaterna. Socialdemokraternas Johanna Svärd, för övrigt även ordförande för just socialnämnden, pekade i stället på att all information redan finns. Att de externa granskningar som redan gjorts, som kommunen redan betalat för, visar var man måste jobba för att komma till rätta med underskotten.

Inte minst arbetet med institutionsplaceringar, huvudsakligen omhändertagandet av barn och unga som far och mår illa, har en femårig handlingsplan påpekar Svärd. Det går inte snabbare än så.

Små kommuner saknar ofta kompetensen att driva denna verksamhet själva, så de privata alternativen dominerar och kan därför praktiskt taget sätta priserna själva. I vissa extrema fall kan det handla om kostnader för kommunerna som köpt placeringen på hisnande 20 000 kronor per barn och dygn!

I våras granskade SVT Värmland vinstmarginalerna för några av de stora privata HVB-hemmen i Värmland. Av snittkostnaden per placerat barn och dygn, en bit över 4000 kronor, behöll företagen en tusenlapp i vinst! En vinstmarginal på runt 25 procent som på några år innebar vinster för företagen på nästan 50 miljoner av kommunala skattepengar.

Hur ser vinstmarginalerna ut här i länet? Hur många av alla miljoner Degerfors betalar för placeringar hamnar direkt i fickan på ägarna?

Just det intresserar kanske inte Moderaterna, som hellre ser att socialnämnden tvångsförvaltas om de inte lyckas skärpa sig. Det är också politisk handlingskraft antar jag.

Susanne Sjöstedt