Susanne Sjöstedt: Värdelöst sätt att driva opinion

Ledare
PUBLICERAD:
Det är knappast en slump att det är förtroendevalda inom socialnämnden som fått hotbrev som bland annat lett till att det kallades in ordningsvakter till senaste kommunfullmäktige.

Det är i socialnämnder och på socialkontor besluten som fattas rör och drabbar enskilda allra mest. Ibland de allra tuffaste besluten där politiker och tjänstemän måste ta sig in i familjers alldeles privata och omhänderta eller institutionsplacera. Och även om besluten är rätt betyder det inte att de samtidigt kan kännas som både kränkande och livsomvälvande för personerna som berörs.

Det är inget som på nåt sätt ursäktar hot mot förtroendevalda eller tjänstemän, men just känslorna är inte jättesvåra att begripa.

Problemet blir ju, som många redan sagt, att det är svårt att locka folk att ta förtroendeuppdrag om det med dessa följer ”löften” om hat och hot och en utsatthet som i en mindre kommun kan betyda att man inte längre känner sig bekväm att gå på restaurang, bio eller ens ett varv inne på Ica utan att ständigt se sig över axeln.

Partierna krymper och antalet personer som är beredda att ta ett politiskt uppdrag krymper med dem.

När politikerna sen försöker lösa det genom att dra ner antalet ledamöter i fullmäktige och nämnder, förstärks snarare utsattheten för de allt färre förtroendevalda. Det skapar också ett trist avstånd mellan valda och väljare.

För vad som borde vara naturligt, att ringa eller mejla sina politiska företrädare för att berömma, föreslå eller klaga, riskerar blir misstänkliggjort som något potentiellt hotfullt.

Ändå är de valda av oss för att företräda våra intressen. Det vore barockt om det bara innebar att vi väljare får rösta på färdiga politiska paket vart fjärde år och resten av tiden förvänts sitta tysta vid sidlinjen. Blir det speciellt bra kommunpolitik av det?

Men det är väl vad ”Karlskogaförslagen” ska fixa? Är det nåt du tycker politikerna i stan ska göra så kan du registrera ett ärende, beskriva ditt förslag och om du kan övertyga 50 andra Karlskogabor – som gått in på kommunens hemsida, hittat ditt förslag, gillar ditt förslag och sen registrerar ett konto för att kunna rösta på det) – skickas det för behandling och beslut.

Det finns 24 000 röstberättigade i Karlskoga. 50 personer motsvarar 0,2 procent av den vuxna befolkningen. Det är kanske inte en orimlig ribba att lägga ändå, att förslag inte bereds av tjänstemän förrän en på 500 i stan tycker att det låter intressant?

Men visst fattar man varför en förslagsläggare under hösten föreslagit att hela detta förfarande fimpas. För av de totalt 60 förslag som behandlats sedan 2019 var det bara 23 som klarade spärren på 50 röster. 16 av dessa förslag röstades ned. Bara fem genomfördes fullt ut.

Som sätt att driva politisk opinion som kommuninvånare är det alltså rätt värdelöst.

Susanne Sjöstedt