Susanne Sjöstedt: Verkar vara en ständig jaktsäsong

Ledare
PUBLICERAD:
”Det måste komma ut så att folk aktar sig”, säger den 96-åriga kvinna i Karlstad som lurats på 15 000 kronor av bedragare som låtsats vara servicetekniker som skulle byta batterier i brandvarnaren, till Värmlands Folkblad.

Det är en sympatisk reaktion att som brottsutsatt vara beredd att utlämna sig för att varna andra och rädda dem från att hamna i samma sits. Men varningen är redan ute.

Det finns nästan helt säkert inte nån i Karlstad eller för den delen Värmland eller Sverige som missat de nästan dagliga rapporterna om bedrägeriförsök mot äldre. ”Jag läser i tidningen om pensionärer som går på sådana här saker, och så har jag gjort det själv”, säger 96-åringen själv.

Men det är bra att det uppmärksammas. Kanske innebär det att någon som får ett konstigt telefonsamtal i dag bara slänger på luren i stället för att dras med in i ett bedrägeri. Om nu polisen inte kan få fast bedragarna, vilket verkar hopplöst svårt, vore det i alla fall det näst bästa alternativet.

Men det är ett alltför bräckligt skydd att lägga ansvaret på att inte bli utsatt för brott på den enskilda människan. Ändå är det där vi hamnat. Med varningar och informationssatsningar till äldre från polis som tycks oförmögna att effektivt förebygga den här sortens åldringsbrott.

För inget i detta var förstås 96-åringens fel. Punkt. Hon, liksom alla andra i hennes sits, har blivit offer för oerhört slipade bedragare. Speciellt utvalda offer till och med.

Ja, hade det handlat om andra slags brott hade vi klassat det som hatbrott, när förövare riktar in sig speciellt på en grupp av människor just för att de tillhör den gruppen.

Såna här bedragare siktar in sig på äldre just för att de är äldre. För att de är riskfria att ge sig på. För att de ofta har pengar att stjäla. För att bedragarna räknar med att de ska kunna stressa och manipulera ensamma äldre att göra enkla misstag.

Misstaget att släppa in en främmande människa i sitt hem eller logga in på bank-id trots att de förstås vet att de inte borde.

– Det är tydligt att bedragarna under de åren har riktat sig mer mot äldre eftersom de är enklare offer. Dels har de ofta sparat pengar under hela livet och ofta finns det ett kunskapsglapp när det handlar om it. Det är en utsatt grupp, sa Lotta Mauritzson, brottsförebyggare vid Polisens Nationella bedrägericenter till facktidningen Kommunalarbetaren när de ifjol uppmärksammade den dramatiska ökningen av anmälningar om bedrägerier mot äldre och funktionsnedsatta.

För så är det. Det kan bara beskrivas som en ständig jaktsäsong på äldre av avskum som myglar sig in i deras liv, in i deras hem eller via telefon får dem att logga in och bekräfta transaktioner med bank-id-appen. Något som lämnar deras bankkonton lika öppna att länsas som en byrålåda.

Och ingen verkar veta hur de ska stoppas.

Susanne Sjöstedt