Sverige kan få viktig roll i Natos försvar

Samhälle
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Nato ser över hur alliansens kollektiva försvar ska utformas. Arkivbild.
Foto: Evelyn Hockstein/AP/TT
Nato är på väg att stärka sitt kollektiva försvar på grund av hotet från Ryssland.
Sverige och Finland kan i Nato få en viktig roll i det framtida försvaret av norra Europa.

Ett Natomedlemskap innebär inte bara att ett land omfattas av försvarsalliansens säkerhetsgaranti. Natofördragets artikel 5 förpliktigar även att försvara ett annat medlemsland som utsätts för angrepp.

Sverige har som EU-medlem visserligen redan lovat att med alla tillgängliga medel hjälpa och bistå ett annat EU-land som utsatts för ett väpnat angrepp. Men det finns en viktig skillnad mellan EU:s försvarsklausul och Natos artikel 5. Artikel 5 backas upp av militära operativa planer och kommandostrukturer för hur det ska gå till.

Anpassar försvaret

Nato håller på att se över sitt kollektiva försvar för att möta det ryska hotet. Vid Natotoppmötet i Madrid i juni är det tänkt att bland annat ett nytt strategiskt koncept ska antas.

– Det kommer att vara en viktig milstolpe i Madrid. Vi tar också viktiga beslut när det kommer till att anpassa vårt försvar i ett längre perspektiv, säger en officiell Natokälla.

Ryggraden i Natos kollektiva försvar utgörs av en gemensam försvarsplanering och kommandostruktur, som ska se till att medlemsländernas nationella försvarsstyrkor kan agera tillsammans under Natobefäl.

Natos egna militära resurser är däremot få. Det handlar framför allt om luftövervaknings- och stridsledningsplan, Awacs.

Har insatsstyrka

Natos militära högkvarter ligger i Mons i Belgien, men den operativa planeringen och ledningen av olika insatser görs på annat håll. Till exempel finns operativa insatsledningscentraler i Brunssum i Nederländerna och i Neapel i Italien. Det finns också armé-, flyg- och marintaktiska kommandon i Turkiet, Tyskland och Storbritannien.

När Ryssland angrep Ukraina den 24 februari aktiverade Nato ett par av de fredstida stegen i sina regionala operativa planer för östra Europa. Till exempel skickades delar av Natos insatsstyrka (NRF, Nato Response Force) till Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Ungern.

NRF består av styrkor på upp till 40 000 man som Natoländerna turas om att hålla i beredskap för att kunna sätta in vid en kris eller vid kollektivt försvar. Inom den ingår i sin tur en snabbinsatsstyrka som kan ingripa med två till tre dagars varsel.

Permanenta trupp

Men om ett Natoland skulle bli angripet så krävs betydligt större militära insatser än delar av NRF.

Efter kalla krigets slut reducerades Natos kollektiva försvarsförmåga. I stället handlade mycket om att kunna hantera kriser i andra delar av världen utanför de allierade ländernas områden.

Men sedan Natotoppmötet i Wales 2014 är fokus åter på att återskapa ett effektivt kollektivt försvar.

I Nato diskuteras nu mer permanenta, utplacerade styrkor för det kollektiva försvaret och en mindre insatsstyrka än dagens. Det är framför allt Natoländerna som gränsar till Ryssland som vill se särskilt amerikanska trupper på plats även i fredstid.

Vid Natotoppmötet i Warszawa 2016 togs beslut om att utplacera multinationella stridsgrupper av bataljonsstorlek i Polen, Estland, Lettland och Litauen. De mindre styrkorna ses mest som en garant för att Nato snabbt blir involverat om en konflikt skulle uppstå.

Viktig roll

Det diskuteras även om Natos operativa planer ska omfatta större områden än i dag, till exempel en plan för försvaret av norra Europa.

I sådana planer skulle Sverige och Finland få en viktig roll med tanke på ländernas storlek, placering och sina nationella försvar. Statsminister Magdalena Andersson (S) uppgav på första maj att det kan handla om att "vi har ett särskilt ansvar för Östersjön".

Det skulle i fredstid till exempel kunna handla om att svenskt stridsflyg är med och övervakar luftrummet över de baltiska länderna.

Vad som skulle förväntas av Sverige om Ryssland skulle angripa Finland eller de baltiska staterna går det bara att spekulera i. Natos operativa planer är hemliga.

Redan idag?

I en Natoutredning från 2016 som beställdes av finländska UD står:

"Om Nato kan använda både finskt och svenskt territorium utan begränsning vid en sådan konflikt har alliansen klart förbättrade utsikter att lyckas hantera fientligheter mellan Ryssland och en eller två baltiska stater."

TT frågade statsminister Andersson i söndags om hur hon ser på risken att Sverige som Natoland skulle kunna dras in i ett krig i Baltikum.

– Det är en försvarsallians så att det är klart om Baltikum skulle attackerats så är det inte orimligt att Sverige skulle stödja dem. Men så är det, om man ska vara ärlig, redan i dag för även inom EU har vi tydliga skrivningar om att vi ska ställa upp för varandra i händelse av kris eller krig, sade hon.

– Exakt hur stödet från svensk sida skulle se ut om vi vore medlemmar i Nato, eller inte, det kommer naturligtvis anpassas till situationen, även om vi inte är med i Nato ska jag vara tydlig med att säga.

Peter Wallberg / TT

Niklas Svahn / TT

Fakta

Nordatlantiska rådet

Natos politiska högkvarter finns i Bryssel.

Där sammanträder Nordatlantiska rådet (NAC) – Natos högsta beslutande organ.

Alla militära insatser beslutas av NAC.

NAC sammanträder i olika konstellationer – ambassadörer, ministrar eller stats- och regeringschefer.

NAC:s dagliga arbete leds av generalsekreteraren, för närvarande Jens Stoltenberg.

En rad kommittéer ger stöd till NAC.

En av de viktigaste är den militära kommittén.

I den ingår militära experter och ibland överbefälhavarna i Natoländerna.

Kommittén för försvarspolitik och planering, DPPC, har en nyckelroll i Natos försvarsplanering.

Källa: Nato, Finlands Natoutredning 2016, och Säkerhet i ny tid, SOU 2016:57

Fakta

Natos militära resurser

Natos kollektiva försvar består av de 30 medlemsländernas egna militära resurser.

De nationella styrkorna samordnas i krig genom Natos försvarsplanering.

Natos kommandostruktur leder gemensamma militära insatser.

En stående insatsstyrka, NRF, står under Natobefäl även i fredstid.

Den består av trupper i olika Natoländer på totalt cirka 40 000 man.

Natoländerna turas om att ställa upp med trupp till NRF.

Styrkorna i NRF har olika beredskapstid.

En snabbinsatsstyrka, VJTF, ingår i NRF. Den ska kunna sättas in inom några dagar efter beslut om insats, i vissa fall inom två till tre dagar.

I NRF ingår också två grupper av 4–6 örlogsfartyg från olika länder.

Under Natobefäl står också två marina minröjningsgrupper.

Multinationella bataljoner finns utplacerade i Polen, Estland, Lettland och Litauen.

Nato som organisation har få egna militära resurser.

De består främst av luftövervaknings- och stridsledningsplan, Awacs.

Källa: Nato

Fakta

Natos militära struktur

Natos militära högkvarter, den strategiska operationsstaben Shape (Supreme Headquarters Allied Powers Europe) finns i Mons, Belgien.

Högkvarteret leds av Natos överbefälhavare, Saceur (Supreme Allied Commander Europe).

Saceur är alltid en amerikansk general eller amiral.

Saceur är också överbefälhavare för amerikanska styrkor i Europa.

Två operativa insatsledningar, JFC, finns i Brunssum, Nederländerna och i Neapel, Italien.

Taktiska flyg-, marin- och armékommandon finns i Tyskland, Storbritannien respektive Turkiet.

En stab för Natos luftövervakning, "air policing" finns i Uedem, Tyskland.

Ett regionalt multinationellt högkvarter finns i Szczecin, Polen och leder Natos multinationella bataljoner i de baltiska staterna och Polen.

Nato har också en militär struktur för att utveckla sin framtida försvarsförmåga. Högkvarteret, transformationsstaben, finns i Norfolk, Virginia i USA.

Källa: Nato, Finlands Natoutredning 2016, och Säkerhet i ny tid, SOU 2016:57

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.