Idag blev jag kär i grönskan,
det var, som den tog mej i famn,
ändå går jag här med en önskan,
om att ett regn, snart falla, kan.
Naturen och jag skulle jubla,
om vi ett sådant, nu kunde få,
markens blommor skulle sprudla,
sen som tack i blomning, snart stå.
All denna ständiga längtan,
som väcks hos mej varje år,
efter regn som dövar en trängtan,
fyller allt liv, som sen blir till en vår.
A-M Käll