Eko är bra ur flera perspektiv, inte minst för bina. Men de senaste åren har en missuppfattning spridits om att mer ekologiskt skulle innebära en mindre andel svenskproducerad mat. Närproducerat och ekologiskt har ställts mot varandra. Flera kommuner har av det skälet tagit bort sina mål om andel ekologiskt och Kravmärkt mat.
På bara 4 år, mellan 2017-2021, tog 57 kommuner bort sina ekomål, enligt siffror från Ekomatcentrum. Totalt saknar 83 av Sveriges kommuner ekomål. Karlskoga är en av dem. De bör snarast möjligt ta tillbaka/införa ekomål av flera anledningar:
Ekojordbruk bidrar till 30 % fler arter kring gården och 50 % fler humlor och bin. De bidrar i sin tur till att pollinera 30 % av all mat vi äter.
Sverige har ett nationellt mål om att 60 % av alla livsmedel som upphandlas inom den offentliga sektorn ska vara ekologiskt till år 2030. Karlskoga kan och bör leva upp till det.
Eko har bättre kvalitetskontroll, vilket bland annat minimerar andelen felmärkt kött.
Det konventionella jordbruket är mer beroende av importerade insatsmedel, som inte sällan kommer från ett krigförande Ryssland.
Det skulle vara bättre för såväl ekonomi, den inhemska matproduktionen, bina och den biologiska mångfalden om fler livsmedel som köps upp inom den offentliga sektorn är ekologiska.
Höstvete är ett slående exempel. När det produceras på den konventionella gården går nästan hälften av intäkterna till att betala för konstgödsel, bekämpningsmedel, bränsle, el och andra insatsvaror, medan ekobonden endast lägger 8 % av intäkterna på insatsvaror.
Dessa insatsvaror är alltså inte bara förödande för bina, utan påverkar även hur mycket av pengarna som stannar inom jordbrukssektorn i Sverige och hur väl vår landsbygd kan utvecklas.
Därför är det hög tid att Karlskoga införa ekomålen. Det tjänar vi alla på.
Karlskoga Naturskyddsförening, genom Eva-Lena Christensen