Under hundpromenaderna kör skåpbilarna förbi hela tiden, strajpade med fyndiga företagsnamn som anspelar på elinstallationer och underhållsarbete. Sedan några år har alla, och jag menar verkligen alla, ett klistermärke nånstans på bilen där det framgår att man letar efter yrkesutbildad personal.
Enligt näringslivets branschorganisation saknas 30 000 utbildade installatörer i Sverige. Nio av tio rekryteringsförsök misslyckas i branschen. Det betyder företag som inte kan växa med efterfrågan, företag som kanske inte klarar ett generationsskifte i personalen. Det betyder arbetstillfällen som går förlorade. Och det är bara en bransch av många i liknande läge.
”Det fattas utbildningsplatser” säger näringslivet. Kommunerna kontrar med att de i flera år tvingats skrota flera yrkesprogram för att inte tillräckligt många sökte.
Det har på många håll blivit en dyr historia för kommunerna som tvingas överväga att erbjuda yrkesprogram som inte ens är halvfulla, till höga kostnader. Men även lokala företag i mindre kommuner får betala dyrt när deras chanser att rekrytera krymper till noll om inte ens de lokala ungdomarna med rätt utbildning räcker till.
Ändå valde alltså ungdomarna nästan demonstrativt bort yrkesprogrammen.
Trots att det är en nästan säker vinstlott. Trots att ett fast jobb och en fast månadslön ligger där och väntar där efter gymnasiestudierna – många år innan de på ett teoretiskt gymnasieprogram och sedan flera års högskolestudier med höga studielån ens gett sig ut på en osäker arbetsmarknad.
Trots allt det, ville bara en förälder av tio att deras barn borde välja ett yrkesprogram! En av tio, enligt en undersökning Svenskt Näringsliv gjorde 2018! Anledningen, spekulerade man i då, var föräldrarnas negativa attityder kring ”arbetarjobb”. Delvis för att många av dem fortfarande är fysiskt utslitande, men även för att många föräldrar kände att utbildningarna gav ungdomarna färre valmöjligheter i framtiden.
Men mycket har hänt på några korta år. Numer kan alla elever på yrkesprogrammen läsa in högskolebehörighet inom ramen för sitt program. Inga dörrar stängs för framtiden för den som vågar välja ett el- och energiprogram, teknik eller bygg- och anläggning och det märks inte minst i Karlskoga där söktrycket till yrkesprogrammen nu är högt.
Ja, det är nästan tragikomisk tajming i att det verkar vara just el- och energiprogrammet kommun nu har svårt att skala upp.
– Vi har utökat antalet platser, men det är svårt att utöka med fler, säger Lars Hultkrantz (L), barn- och utbildningsnämndens ordförande till KT/Kuriren.
– Det behövs i så fall både fler lärare och lokaler, men inte minst är flaskhalsen praktikplatser.
Här gäller att det lokala och regionala näringslivet bjuder till och möter upp. Missmatchen på den lokala arbetsmarknaden kommer annars kosta Karlskoga ännu mer i framtiden.
Susanne Sjöstedt