Nu bildar Degerfors och Karlskoga gemensamt bolag, där Degerfors kommer äga en tredjedel, vilket enligt Degerfors kommunstyrelseordföranden är den fördelning som brukar gälla vid samverkan mellan dessa grannkommuner.
Först som sist ska nämnas att bolaget endast kommer omfatta den gemensamma fjärrvärmesatsningen och att beslutet slutgiltigt tas i respektive kommuns fullmäktige.
Det var enighet i kommunstyrelsen om att bilda gemensamt bolag för fjärrvärmen och kommunstyrelsens ordförande i Degerfors, Anneli Mylly (V) betonar att det inte alls handlar om någon utförsäljning av energibolaget, utan enbart om ett bolag för den gemensamma satsningen. Det nya bolaget blir i Degerfors ett dotterbolag till Degerfors Energi AB.
– Det är för utnyttja vår kapacitet effektivare. Vår panna går inte för fullt, nu kommer vi använda kapaciteten till 100 procent. Sen köper vi även fjärrvärme från Karlskoga och det kommer bli 100 procent fossilfritt, säger Mylly om att sammankoppla fjärrvärmenäten.
– Vi kommer tjäna mycket pengar på det här och Karlskoga också naturligtvis, säger Mylly vidare.
Även kommunstyrelsen i Karlskoga ställde sig positiv till bolagsbildningen.
Koppla ihop nät
Sedan energibolagen i grannkommunerna, det vill säga Degerfors energi AB och Karlskoga Energi & Miljö eller Kemab, beviljades bidrag på 61 miljoner kronor från Naturvårdsverkets investeringsstöd Klimatklivet för att koppla ihop näten så aktualiserades frågan om att bilda ett bolag, som går under arbetsnamnet Möckeln energi AB.
Diskussionerna att binda ihop fjärrvärmenäten har pågått betydligt längre, sedan slutet av 1980-talet.
Styrelsen för Degerfors Energi AB beslutade nyligen att ställa sig bakom förslaget om ett gemensamt bolag, aktieägaravtal samt förslag till bolagsordning.
Eftersom Degerfors ägarandel föreslås till endast 30 procent så ligger investeringsdelen på lika mycket.
Den gemensamma investeringen med att sammankoppla fjärrvärmeledningarna är beräknad till 136 miljoner kronor, men efter bidraget återstår 75 miljoner kronor. Dock tar man ekonomisk höjd för mer, inte minst då kalkylerna gjordes i höstas och utveckling skett sen dess, och lägger sig på en budget om 150 miljoner kronor.
Minskar utsläpp
Meningen är att man ska kunna överföra energi från varandras nät, som kan sammanfattas med att man tar energi därifrån produktionen för tillfället är billigast eller mest effektiv. Därigenom räknar man med att minska den totala produktionskostnaden med 12 miljoner kronor per år.
Även utsläppen av växthusgaser minskar med motsvarande 3 550 ton enligt beräkningarna.
Man reglerar det i ett affärskoncept där förslaget är att ha två delar, en regleringsdel och en optimeringsdel.
Regleringsdelen fungera så att ”köparen” köper energi av ”säljaren” till självkostnadspris. Optimeringsdelen innebär att ”köparen” och ”säljaren” delar på produktionskostnadsbesparingen som uppstår då produktionen sker till en lägre kostnad, än om köparen själv hade producerat energin.