Insändare: Jobblinjen gör Sverige starkt

Insändare
PUBLICERAD:
Foto: ADAM IHSE / TT
Garantitillägg, höjd a-kassa och slopad karensdag är bara början av de förslag från regeringen som lagts just nu som går tvärtemot jobblinjen.

När Magdalena Andersson i sitt förstamajtal utlovade en permanent höjning av den tillfälliga förstärkningen av a-kassan var det ytterligare ett förslag som urholkar drivkrafterna att jobba. Förslaget om höjd a-kassa kommer att kosta mycket mer än vad statsministern säger eftersom det har en påvisad negativ effekt på sysselsättningen. Arbetslinjen har uppenbarligen låg prioritet hos regeringen.

I höstas gjorde Svenskt Näringsliv en undersökning som visade att om den tillfälligt höjda a-kassan skulle permanentas skulle det innebära 40 000 färre sysselsatta i Sverige. Redan idag så har sju av tio företag svårt att rekrytera och tre av tio rekryteringsförsök misslyckas helt. Samtidigt är jobbannonserna i Arbetsförmedlingens platsbank rekordmånga.

Entreprenörskapsforums beräkningar i en rapport från 2020 landade på att över 1,8 miljoner svenskar i arbetsför ålder 20-64 år inte försörjer sig genom eget arbete. Det måste löna sig att arbeta. Därför bör det skapas ett respektavstånd mellan lön och bidrag. Det är inte hållbart att så många individer lever på andra. Om självförsörjningsgraden fortsätter att falla hotas på sikt den svenska välfärdsmodellen.

Det finns idag en stor strukturell arbetslöshet, många har svårt att ens ta sig in på arbetsmarknaden. Idag tar det längre tid för utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden än tidigare och skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda är bland de största i hela Europa. Det tar även längre tid med integrationen i Sverige än i nästan alla andra länder. Det tar omkring 20 år i Sverige att bli en nettobidragare till samhället, åtta år i USA och elva år i Tyskland. Åtgärder för att minska utanförskapet måste komma upp på bordet och tas på allvar. Utrikes födda är en enorm resurs som måste användas bättre.

Enligt Finanspolitiska rådet är arbetsmarknadsutsikterna särskilt svaga för utrikes födda med låg utbildning. Här har arbetslösheten ökat kraftigt på senare tid och under 2021 var 46,3 procent av utrikes födda med förgymnasial utbildning arbetslösa, 12 procentenheter mer än före pandemin.

Enligt SCB var andelen utrikes födda personer över 65 år 9,3 procent år 2000. I dag utgör de 14,2 procent och kommande decennier kommer utvecklingen att fortsätta. År 2030 väntas de stå för 16,7 procent, år 2040 för 20,5 procent och 2050 för 26,0 procent.

Sammantaget innebär det att behovet av grundskydd kommer att öka för pensionärskollektivet som helhet under kommande decennier. Statens utgifter för grundskyddet till utrikes födda kommer att öka med 30 miljarder kronor fram till år 2060, enligt Pensionsmyndigheten. Garantitillägget gör det mindre lönsamt att arbeta. För vissa grupper blir pensionen till och med lägre om de jobbar ett år till. Oavsett hur grundskyddet höjs innebär det att respektavståndet, skillnaden i pension mellan den som inte har arbetat alls och den som har arbetat hela livet men med en låg inkomst, minskar.

Sverige har historiskt genomfört ett antal strukturreformer som är en stor del av förklaringen till att det har gått så bra för svensk ekonomi. Det handlar bland annat om jobbskatteavdraget, pensionsreformen och åtstramningarna inom sjukförsäkringen. Alla har de stärkt arbetslinjen. Det finns anledning att se över hela skatte-, välfärds- och bidragssystemet så att incitamenten att ta ett arbete ökar. Förändringar som motverkar arbetslinjen i kombination med en rikare flora av bidrag ökar risken för att Sverige halkar tillbaka till hur det var före strukturreformerna.

Med det utanförskap vi har idag borde vi vara inriktade på motsatsen av regeringens förslag: hur vi gör det mer lönsamt att gå från bidrag till jobb. Annars ökar risken att det blir färre som får försörja fler. Vi måste prata om de ”enkla jobben” som kan fungera som en språngbräda in i samhället. Det går faktiskt att utbildas på jobbet och få språket på köpet. Att passivisera människor under flera år är slöseri, och dessutom inhumant.

• Vi moderater vill se lägre trösklar in på arbetsmarknaden

• Moderaterna vill införa ett bidragstak

• Moderaterna vill att långtidsarbetslösa som får ett arbete ska få behålla mer av sin lön

• Moderaterna vill minska kostnaderna för företag som anställer långtidsarbetslösa

• Moderaterna vill satsa på utbildning och fler praktikplatser

Cecilia Albertsson, Förstanamn Norra länsdelen (M)

Mats Green, Arbetsmarknadspolitiska talesperson (M)

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.