Solveig Olsson: Klimatkrisens nya hälsorisker

Familj
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Kommer du ihåg när mördarsnigeln upptäcktes i Sverige för några tiotal år sedan?

I samband med importerad potatis tror jag. Vi går runt på vår tomt och letar mördarsniglar varje kväll. Det är många trädgårdsodlare som gör likadant. Kalla vintrar har varit bra för oss eftersom växter och smittosamma insekter inte har kunnat övervintra.

Klimatet ser inte likadant ut nu som förr. Vintrarna har blivit alltmer mildare och i takt med det har en vandring påbörjats norrut. Växter, insekter och andra djur söker sig till oss med svalare väder eftersom det blir allt varmare kring Medelhavet. Det gör att sjukdomar via invandrande arter kan spridas vidare till människor och djur. På Öland hittade man 2012 en koltrast som bar på ett virus som i sydligare länder lett till utbrott av nilfeber, ett virus som ger neurologiska skador.

Forskarna bevakar flera insekter som kan ställa till med sjukdomar. Ekoprocessionsspinnaren är en liten nattfjäril som sprider sig norrut och har hittats på södra Gotland. Larverna kan orsaka svåra allergiska reaktioner hos människor. Blåsvart björkstekel har hittats i Östergötland. Den dödar björkar och larverna har ett gift som är besläktat med vit flugsvamp och kan döda en hund. Tajgafästingen upptäcktes i Sverige sommaren 2018. Den ska inte finnas norr om Alperna och kan bära på smittor som blödarfeber och fläckfeber. I motsats till våra fästingar som sitter stilla och väntar på sitt byte har den ögon och kan jaga sitt byte. Ännu har forskarna inte hittat någon sådan fästing som bär på smittorna men man är oroad.

Vad gör då Sveriges myndigheter för att hålla koll på detta? Här finns inte en systematisk övervakning mot nya smittor. I Danmark har man ett projekt, ”NordRisk”, där man satsar på riskkartor och modeller för att förutspå spridning av sjukdomar. Där samarbetar zoologer, jägare, ekologer, meteorologer, läkare och veterinärer för att bättre kunna förstå vad som kommer att hända när gynnsamma förhållanden för oss främmande arter inträffar. Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt och Nationella Expertrådet för klimatanpassning har påtalat att Sverige behöver en systematisk övervakning för utan en sådan kan det leda till hälsorisker för både människor och tamboskap. I dag finns bara en viss övervakning av fåglar men den är lokal och tidsbegränsad. Om inte regeringen lyssnar på sina experter och tar tag i frågan kommer vi att se vad klimatkrisen kommer att kosta oss i pengar och risker för vår hälsa. Forskarna säger att även om vi skulle uppnå målet, 1.5 grader till 2030, kommer det att ta årtionden innan utsläppen försvinner från atmosfären, kanske ända fram till år 2100. Nu får vi inte längre stoppa huvudet i sanden!

Solveig Olsson, Klimatnätverket