Ända sedan medeltiden har slottet varit Örebros självklara mittpunkt. Ett Örebro som i dag är helt borta. En ny stad har under åren växt upp, men slottet står kvar där på holmen mitt i Örebro, om än tillbyggt några gånger.
Slottet var indraget i stridigheter flera gånger under medeltiden. Fram till 1568 belägrades borgen totalt nio gånger och här har Sveriges kungar kommit och gått.
Ingen vet riktigt när den första borgen byggdes. Den första byggnationen är troligen ett medeltida stenhus som senare kompletterades med ett över 30 meter högt försvarstorn. Runt tornet byggdes en sju meter hög och tre meter tjock ringmur. Mer säkert vet man att en större borg kom till i mitten av 1300-talet, förmodligen uppförd av kung Magnus Eriksson. Borgen som kallades Örebrohus bestod av tre bostadslängor i tre våningar placerade runt det gamla tornet.
– Örebro växte fram under medeltiden och man ville försvara sig mot inkräktare och då ville man ha en försvarsanläggning och då var det här den bästa platsen, säger Johanna Bjelkengren, som jobbar som guide på slottet.
Slottets placering var perfekt för dåtidens Örebro. Samhället var litet och inkräktare som kom från Mälaren kom uppfarandes med båtar och kom inkräktarna norr ifrån var de tvungna att ta sig över Svartån.
– Där Storgatan går över Svartån fanns ett vadarställe, det var en grusbotten och sådant kallades förr öre. Senare byggdes en bro över öret och namnet Örebro kom till.
Örebrohus
Örebrohus, som det hette från början, och dagens slott skiljer mycket åt.
– Men om man som vi står på utsidan på den södra sidan och tittar upp på stensättningen ser man en tydlig markant linje och där kan man se delar av det ursprungliga slottet och då pratar vi om slutet av 1200-talet eller tidigt 1300-tal. Det var som ett 30-meter högt torn med en mur runt. Redan då och ända in på 1800-talet har det även fungerat som ett fängelse.
Johanna Bjelkengren visar att man kan följa historiens gång genom att titta på stensättningen.
– Där till exempel kan man se rester efter fönster som är från den medeltida festsalen. Det hette Örebrohus ända fram till mitten av 1500-talet då en stor renovering och ombyggnation skedde. Huset blev ett slott och man byggde till de fyra kanontornen som finns i varje hörn, man höjde slottskroppen med ytterligare en våning och det ursprungliga tornet bygges in i det nya slottet. Det var Karl IX, son till Gustav Vasa som slutförde renoveringen så det här är ett av våra Vasaslott.
Slottet var vitt
När man byggde om slottet så putsade man även fasaden vit.
– Så såg slottet ut fram till sekelskiftet i början av 1900-talet då man beslutade sig för att ta bort putsen. Tycker att det blev intressant när putsen är borta för nu kan man se de olika ombyggnationerna i murningen.
Johanna Bjelkengren visar på portalen runt ingången in i slottet.
– Över alla ingångar in i slottet sitter små ansikten. De kallas maskaroner och deras syfte ska vara att hålla onda andar och ting borta från slottet. Enligt gammal tro så ska man känna när man går genom dörren att man blir trevligare och snällare. Men inte till ingångarna till fängelserna, för då tyckte man att det var försent.
Kyrksal och rökrum
Johanna Bjelkengren går upp i ett av tornen.
– Det här är kyrksalen och är ett av de yngsta rummen i slottet och byggdes i slutet av 1800-talet. Taket har välvda bågar, precis som i en kyrka. Rummet har även fungerat som ett rökrum. En rolig sak med rummet är målningarna i bågarna. De byggdes bort någon gång under 1900-talet och glömdes bort. När vi renoverade för några år sedan hittades de och nu är de framme.
Många frågar om gamla möbler och inredningar finns kvar.
– Det finns inget sånt kvar. Jag brukar säga att de var som vi. När möbler och tapeter blir gamla så byter man ut det. Även förr ville man ha det modernt. Det var ingen som tänkte att det här kommer vara intressant om 300 år.
Johanna Bjelkengren går vidare och lämnar tornet.
– Det här hörnet är från det ursprungliga slottet när det hette Örebrohus så nu går vi in i det gamla slottstornet. Vi kan se väggarna i den gamla delen, de är tre meter tjocka och de byggdes för att kunna stå emot attacker med kanoner.
Första toaletten
Hon pekar på en ingång i väggen som är igenmurad.
– Det där är ingången till slottets första toalett. Den ledde ut genom muren till en trälåda där man satt och det var ett hål i botten och så trillade det rakt ner.
Ingången in i tornet var förr på andra våningen.
– Man fick ta sig upp på försvarsmuren och sedan in i tornet. Man ville inte ha ingången i markplan, risken fanns att anfallare kunde ta sig in där.
I golvet i det gamla tornet finns vapensköldar i stengolvet.
– Det är vapensköldar från adelssläkter, ståthållare på slottet och kungligheter.
Rikssalen
Nästa rum är rikssalen i slottet som togs i bruk på 1600-talet och användes vid stora möten som kungen höll när han kom till Örebro.
– Målningarna i fönsterbågarna är från Gustav Vasas tid. Men på den tiden var riks- och festsalen en våning ner. Här upp var det då mindre rum. Taket byggdes också om och höjdes i början av 1600-talet. Träden till bjälkarna i taket fälldes vintern 1604 och det vet man genom Kol14. Hertig Karl, sedermera Karl IX vistades mycket här på slottet och här gjorde hans son Gustav II Adolf sin politiska debut då Karl IX fick ett slaganfall under ett riksmöte.
I salen hänger fyra stora tavlor. Två original och två kopior. Den ena tavlan, som inte är original, är på Gustav Vasa.
– Det roliga med den tavlan är Gustav Vasas fot. Var du än befinner dig i rummet så pekar foten mot dig.
Drottning från trakten
Mitt i mot hänger en tavla med Gustav Vasas andra drottning, Margareta Lejonhufvud och hon är lite speciell för Örebro slott i dag för att hennes familj var bördig från Närke och enda drottningen som kommer från trakten. Det kan vara så att hon var född vid Lillkyrka där hennes släkt kom ifrån.
Johanna Bjelkengren går en trappa ner och in i en annan del av det gamla slottet. Hon visar på en stor skada på väggen där putsen var borta och en planka syns mellan tegelstenarna som tillhört ett gammalt fönster.
– 1992 var det en byggarbetare som skulle spruta bort färgen från väggen. Han hade för hög effekt så att putsen lossnade från väggen och då kom den här plankan fram. Man visste inte exakt vilka delar som byggdes till från hus till slott. Den här delen trodde man byggdes till vid 15-1600-talet. Men när man tog prover på plankan så visade det sig att den här delen är från 1300-talet och tillhör den äldsta delen. Så fortfarande finns många hemligheter i slottet.
Kungens entré
Johanna Bjelkengren går vidare i rummen och berättar historier från förr. Sist kommer vi ut på den lilla borggården.
– Det är lite roligt att se på ingångarna in till slottet. Portalerna till ingångarna är i olika storlekar och det berodde på vem som kom. De byggdes under 15-1600-talet. Där är entrén för kungen och bredvid entrén för drottningen och kungens entré är större. På den här sidan borggården är prinsportalen. Den stora användes av Gustav II Adolf när han var prins och den mindre entrén av hans lillebror Karl-Filip. Det roliga är att tar man den lilla entrén och tar ett par steg in så befinner du dig i den stora trappan, så dörren var bara symbolik, berättar Johanna Bjelkengren.