Arbetsbiet sliter i tre veckor för att samla in nektar, sprida pollen och göra honung åt dig.
Sedan är vingarna utslitna och biet faller till marken, bara för att själv bli mat.
– Vi ska vara mycket tacksamma för det livsviktiga jobbet som bina gör åt oss, säger biodlare Sven Karlsson.
Sven Karlsson är en rutinerad biodlare, i 41 år har han haft egna kupor.
– Har man en gång börjat, ja då är det svårt att sluta. Dessutom ligger det säkert i generna, min pappa hade också bin, säger han.
I många år har han också varit bitillsynesman.
– Det är både roligt och intressant att ha bin, men det är också ett stort ansvar. Bina måste skötas ordentligt och skyddas från sjukdomar och kvalster. Här finns det en hel del regler att följa, det är viktigt.
I dag har Sven tio egna kupor, utplacerade på lite olika platser i Karlskoga, bland annat i Granbergsdal.
– Lagom mycket arbete om man gör det på hobbynivå, säger han.
Ett bra år ger ett samhälle cirka 40 kilo honung.
– Men det händer inte så ofta, vanligare är runt 25 kilo.
Den färdiga honungen säljs
Och går åt snabbt.
– Det är otroligt populärt med honung från närområdet, vilket givetvis är jätteroligt. Honungen från Karlskoga och Degerfors är också väldigt god eftersom bina här har tillgång till bra nektar, inte minst från vildhallon och sälg.
Allt fler använder också honung i såväl matlagning som bakning.
– Helt enkelt för att slutprodukten blir både godare och nyttigare. Det finns ämnen i honung som är bra för hälsan. Men självklart ligger det också i tiden med närproducerade produkter.
Svensk honung håller generellt sett hög kvalité, men den godaste honungen tycker Sven finns på - Kreta.
– Där hämtar bina nektar från ljung och timjan. Det gör att honungen blir otroligt smakrik, säger han.
Antalet biodlare i Sverige har ökat de senaste åren. Men det är sällan någon jättebra affär.
– Det kostar en del att ”skatta” samhällena, honungen ska ju ersättas med socker. Det brukar inte bli så många kronor över...
– Men samtidigt är det roligt, och viktigt!
Inte minst för att bina, förutom att producera honung, också har en annan viktigare uppgift - att pollinera växterna. Två tredjedelar av alla grödor som odlas i världen i dag är beroende av pollinering. Med andra ord utför bina ett livsviktigt arbete.
– Men bara närodlade bin kan pollinera den närodlade maten vi behöver. Därför måste vi vara rädda om bina, utan deras insatser skulle vi stora problem...
I Karlskoga och Degerfors finns i dag omkring 350 kupor.
– Mycket bättre än för bara några år sedan. Utvecklingen går i rätt riktning. Men visst kunde vara ytterligare några fler, säger Sven.
I större delen av Värmland finns det annars tillräckligt med biodlare.
Men det finns ett annat problem på flera ställen - amerikansk yngelröta.
– En fasansfull sjukdom som dödar bina. Det finns inget botemedel, utan man måste göra sig av med alla smittade kupor och städa ordentligt.
Men bina i centrala Värmland producerar ofta mer honung.
– De har mer, och annat, att äta. Honungen smakar också annorlunda jämfört med bina kring Karlskoga.
Inte sällan blandar gemene man ihop biet med getingen.
– Ett bi som surrar kring din tallrik är inget bi, utan en geting, säger Sven allvarligt. Getingen är ett rovdjur och äter kött, biet är inte intresserat av vad du har på tallriken.
Biet är fredligt, men kan sticka.
Något som Sven känner till.
– Haha, så är det. Jag har säkert blivit stucken tusen gånger. Det gör ont, men om man inte är allergisk är det ofarligt, enligt vissa till och med nyttigt säger han.
Och fortsätter:
– Biet sticker bara när det känner sig hotat. Inte sällan när det blir klämt eller fastnat i någons hår. Men slå aldrig efter ett bi, bara fös undan med en lätt rörelse. Biet förstår vinken direkt...
Till sist, vad kan vi som inte har egna kupor göra för att underlätta för bina?
– Se till att det finns blommor som bina gillar i din trädgård - honungsört, kärleksört, kaprifol, lavendel, timjan, rosmarin och salvia är några exempel. Men också ogräs som vitklöver och tistel tycker bina mycket om. Tänk mångfald och vilda ängar.
– Och spara gärna maskrosorna i gräsmattan så länge de blommar. Det är bra ”mat” för bina.
Som sedan blir till honung och därmed bra mat för oss.
Honung i maten
Fördelar med honung i maten:
Tillför smak och lyfter även fram och balanserar de övriga ingredienserna i maten.
Fungerar som förtjockningsmedel, till exempel i såser och dressingar.
Förlänger hållbarheten av bakverk.
Att tänka på:
Honung är dubbelt så sött som socker.
Sirap kan ofta ersättas med samma mängd honung.
Kan vara lämpligt att sänka ugnstemperaturen med 10-20 grader eftersom honung har en lägre brännpunkt än socker.