Hoppa till huvudinnehållet

Insekten som förstör träden för lokala skogsbrukare

Publicerad:
Isak Höjer
isak.hojer@kt-kuriren.se
Per-Olof Södergren visar upp angripna trän
Per-Olof Södergren visar upp angripna trän Foto: Isak Höjer

Skogen är viktig för Sverige. Privata skogsägare har gjort stora insatser för att bekämpa det skadedjur som äter upp träden i Örebro län. Ändå lyckas man inte riktigt få bukt på problemet.

Granbarkborre heter den insekt som LRF, Lantbrukarnas riksförbund, menar frodas i statens naturreservat och sprider sig till privata skogsägare i Örebro län. När torkan och värmen drar in över skogarna så får granbarkborren en festmåltid utan dess like.

- Många medlemmar är uppgivna. Det är svårt att få gehör för uppenbara problem med spridning i naturreservaten. Det kostar enorma pengar för enskilda skogsägare som har fått se sina granar dö. Många tvingas avverka delar av sin skog för tidigt för att kunna rädda resten, säger Erik Sandberg, vice ordförande i LRFs regionstyrelse i Örebro län.

En av de privata skogsägare i Karlskoga som har drabbats av granbarkborren berättar att det pågår en diskussion om skog ska åldras orört till en urskog eller användas till produktion.

– Jag har avverkat skogen sen år 2012 och det här är inget nytt problem. Granbarkborren kommer i svärmningar och oftast första gången runt maj, så här senast fick jag avverka skogen 10 år i förtid, berättar Per-Olof Södergren, skogsbrukare i Karlskoga.

Juridiska svårigheter

Naturreservat har ett omfattande skydd i naturvårdslagen och miljöbalken, vilket är anledningen till att skogen får stå orörd. Men det finns också beslut från högre nivåer som vissa anser kan bidra till skogssvärmningarna. EU:s art- och habitatdirektiv värnar om att bevara den biologiska mångfalden - där i bland annat granbarksborren.

– Man kan värna om naturen och artbalans även om man tar bort granbarkborren. Skogsägare måste få utökade rättigheter och få ta hårdare tag mot barkborrarna själva, för blir skadorna för stora så går det inte göra någonting. Djuren sprids snabbt mellan träden, fortsätter Per-Olof Södergren.

Per-Olofs släkt har ägt skogen i århundraden och han har själv arbetat en stor del av hans liv som skogsbrukare och varit med om granbarksborrens katastrofperioder från förr.

– En lösning ligger i att barka träden och ta bort vindfällen från skogen när träden fortfarande är friska. Vindfällen måste bort i såväl privatskog som naturreservat. skogen behöver alltid omsorg, förklarar Per-Olof.

Per-Olof Södergren bredvid en feromonfälla som ska locka ut granbarkborren från skogen.
Per-Olof Södergren bredvid en feromonfälla som ska locka ut granbarkborren från skogen. Foto: Isak Höjer

Men Per-Olof förklarar också att han ansvarar för över 440 hektar skog och omöjligtvis kan hinna med att ha koll på alla trän samtidigt. Även om det enligt Per-Olof inte är optimalt, så har han satt upp feromonfällor som hoppas kunna minska angreppen i skogen - vilket är något som Naturvårdsverket rekommenderar.

”Staten är ekonomiskt ansvarig”

Under våren samlades en majoritet i riksdagen för att kompensera privata skogsägare för granbarkborrens skador. I underlaget för beslutet beräknades totalt 8 miljoner skogskubikmeter gran vara angripet av barkborren i Sverige.

– Nu hoppas vi att Naturvårdsverket föreslår åtgärder som kompenserar skogsägare som drabbas när åtgärder inte genomförs i skyddade områden. Vår förhoppning är att detta bidrar till att minska skador av granbarkborre i våra skogar, avslutar Erik Sandberg.

Per-Olof vill ha ekonomisk kompensation för den värdeminskning som granbarkborren har skapat, vilket även är någonting som LRF kräver till privata skogsägare.

– Lämnar jag ett vindfälle så får jag två döda granar tillbaka, avslutar Per-Olof Södergren.

Artikeltaggar

KarlskogaLRFMiljöNäringslivPolitikSkogsbrukÖrebro län

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.