Nu ska det vara slutmobbat. Iallafall om man frågar barn- och utbildningsnämnden i Karlskoga som har fått i uppdrag att arbeta med hur mobbning kan motverkas hos unga i ett treårigt projekt för grundskolorna.
Karlskogas grundskolor ska rekrytera skolvärdar som arbetar utanför klassrummen med att motverka förekomsten av mobbning. Värdarna ska vara tillgängliga i korridorer och cafeterior såväl som på skolgårdarna. Initiativet väcktes av Richard Sandström (SD) med syftet av att unga ska uppmärksammas på att mobbning inte ska förekomma.
– Trygghet är alltid ett problem i alla skolor. Det är en komplicerad uppgift att skapa studiero så att alla elever får chans att genomföra sin utbildning. Ungefär en sjättedel av alla elever har ett arbetsminne som gör att de blir väldigt svårt att koncentrera sig om man har störningsmoment i bakgrunden, säger Lars Hultkrantz, ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Karlskoga.
Hultkrantz förklarar också att störningsmoment är ett generellt problem i svenska skolor. En annan viktig uppgift att jobba med är att eleverna inte blir trakasserade, mobbade eller kränkta.
– Projektet handlar om att man ska skapa lugn och ro på skolorna och ingripa tidigt så att mobbning inte uppstår. Alla ungdomar ska känna sig sedda och uppleva att det finns någon vuxen på plats som kan hjälpa till om någon halkar efter. Det är främst ett förebyggande arbete, fortsätter Lars Hultkrantz.
Mobbningens juridiska form
I tjänsteskrivelsen för projektet förklaras det att begreppet mobbning inte används i samma omfattning som före 2010-talet. Den rättighetsbaserade lagstiftningen har delvis lett till ett paradigmskifte där juridiska begrepp som kränkning, diskriminering och misshandel har ersatt begrepp som bråk, mobbning och slagsmål. Bara för att begreppet mobbning inte förekommer i skollagen så betyder det inte att fenomenet mobbning inte existerar.
– Det kan också förekomma aktiviteter som går över till kriminalitet. Detta fanns redan på 60-talet, där narkotikahandel förekom på skolorna och bland ungdomar som gick på högstadiet. Till och från har det funnits gängbildningar som har härjat runt, säger Lars Hultkrantz.
Ett tillfälligt lugn
Studier från både Sverige och utomlands visar påtagligt förhöjd risk för psykisk och fysisk ohälsa, försämrade skolprestationer, självmordstankar och depressioner bland utsatta elever. Dessa riskfaktorer blir större ju längre mobbningen pågår, ju mer intensiv den är och ju längre upp i åldern som det förekommer.
– Mobbningen var ett ganska stort problem under 2018 och sen dess har kommunen vidtagit massa åtgärder och det har nu varit lugnare under några år. Men alla åtgärder är ett tillfälligt lugn och sådana här gäng tenderar att återkomma, säger Lars Hultkranz.
De studier som gjorts av Skolverket visar att mellan 7-9 procent av eleverna i grundskolan uppger att de varit mobbade någon gång, men att mäta mobbning är svårt på grund av ett stort mörkertal.
– Blir detta en framgång så blir vi intresserade av att fortsätta men har de inte en större betydelse så kommer vi kanske besluta om någonting annat inom projektet istället. Vi ska hålla ögonen öppna, avslutar Lars Hultkrantz.