Cirka 300 000 tusen röster i riksdagsvalet av 7 500 000 röstberättigade!
Det räcker för att ett litet parti ska få ett helt avgörande inflytande över svensk politik med potential att kunna blockera alla förslag till regeringsbeslut under kommande fyra år. Systemet med nuvarande fyra procentsspärr och än värre, tillåtande av politiska vildar i riksdagen, resulterar i svaga regeringar och kaotiska situationer med konstant kohandel om vartenda beslut som på ett eller annat sätt påverkar oss alla 10 512 820 boende i Sverige. Och det värsta är att vågmästarnas eskalerande utpressningstaktik kommer att fungera lika effektivt oavsett vilken ohelig allians som vinner.
Förlöjliga, smutskasta, misstroendeförklara och blockera. Det är en sorglig vardag i svensk politik.
Om något råkar vara i linje med vad man själv propagerat för så är det ändå aldrig helt tillräckligt.
Hur saker och ting fungerar idag beror alltid på en tidigare regering, tidsfaktorn bakåt därvidlag verkar vara väldigt flexibel. Jag känner bara att det skulle vara så uppfriskande och förtroendeingivande om någon, någon gång kunde säga offentligt till en politisk motståndare att det där var ett riktigt bra förslag! Det genomför vi snabbt och smidigt för landets och allas bästa. Ofta upplever jag istället att det kan vara svårt att avgöra vari meningsskiljaktigheterna egentligen ligger. Makt är förförisk och leder inte sällan till eftergifter och stora svängningar i tidigare bergfasta ståndpunkter. Det primära blir maktpositionen, inte politiken.
Demokratiska val kan vara jätteenkelt som exempelvis i Ryssland och Turkiet där man redan innan valet vet vem som vinner eftersom alla oliktänkande fängslas av olika anledningar. Men det kan också vara väldigt komplicerat som i USA där man fortfarande inte är överens om vem som vann presidentvalet 2020 eftersom halva befolkningen har drabbats av en smittsam faktaresistens.
Det stundande valet till Sveriges riksdag är också komplicerat. Känslan är att försöka välja vad som blir minst skadligt för landet eftersom varje partiröst indirekt samtidigt blir en röst på ett block med ett flertal olika partier med egna ideologier som man måste ta hänsyn till. Det gör ju inte saken direkt lättare vid valurnan, men väl så viktig. Min svärfar säger ofta när vi pratar politik, ”lyssna inte så mycket på vad de säger, titta istället på vad de åstadkommit” och det tycker jag är ett gott råd som jag vill dela med mig av.
Leif Helge