Solveig Olsson: Fred med jorden

Familj
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:

För några år sedan köpte jag boken ”Naturens rättigheter”, läste lite i den och tyckte det verkade flum. Nyligen tog jag fram den ur bokhyllan – och sträckläste. Den handlar om hur vi kan skapa en hållbar relation mellan människan och naturen. Hur vi kan skapa fred med jorden genom att arbeta för en relation med naturen där det är självklart att ge ekosystemen juridiska rättigheter och utveckla våra rättssystem så det blir olagligt att förstöra naturen. I dag reglerar vi miljöförstörelse utifrån mänskliga aspekter och sätter inte naturen främst.

Ecuador införde för mer än tio år sedan i sin konstitution att den ger ekosystemen okränkbara rättigheter. Livet har rätt att bli respekterat i sin helhet och att personer, samhällen, folk och nationer kan kräva att offentliga myndigheter upprätthåller naturens rättigheter. Skadade ekosystem har rätt att återställas. Man betonar statens ansvar.

Personer och samhällen har rätt att få ta del av naturens rikedomar på ett hållbart sätt.

Bolivias författningsdomstol gav floden Atrato status som egen juridisk person. Denna form av arbete pågår i FN-regi genom olika organisationer, bland annat globalt nätverk av advokater och olika miljöorganisationer. FN införde för några år sedan dagen Fred med Moder Jord den 22 april.

Men det har inte varit lätt att få till stånd sådana här lagar. När dåvarande presidenten i Ecuador avgått brydde sig efterträdaren inte om de nya lagarna så befolkningen har fått kämpa för att de ska genomföras.

Vi är en del av naturen. Med den patriarkala struktur vi lärt oss se på naturen har vi satt människan och penningen först. Jag har flera gånger skrivit ordet ”systemskifte” men jag har som alla andra inte vetat hur det ska gå till eller i vilken ände vi ska börja. Jag tror jag börjar förstå. Det är jag som är förändringen. Du och jag och alla andra. Vi måste börja i dag och se naturen som vår syster och bror. Böja oss ner och se mångfaldens intelligens som författarna i boken skriver. Se intelligensen runt träden där myrrkorizasvamparnas mycelier fungerar som förlängda rötter till träden och förser dom med kväve. Eller där du drar upp en klöverplanta med rötterna ur gräsmattan och hittar små knölar med kvävefixerande bakterier på rötterna. Det är samma mekanism. Luftens kväve samlas i knölarna som kommer klöverplantan tillgodo. Jag förundras över livet när jag ser en maskros tränga sig igenom asfalten. Vilken livskraft. Det är detta vi måste lära oss. Vi är förändringen genom att förstå och lära att livet i naturen har samma rättigheter som vi människor och handla därefter. Det har urfolken och övriga invånare i Ecuador och till och med människor i amerikanska städer förstått. Låt oss arbeta för att ge juridiska rättigheter till naturen i Karlskoga. Vi skapar fred med jorden i vår del av världen och livet i Karlskoga kommer att bli en bit bättre.

Solveig Olsson, Klimatnätverket