– Käraste sagoberätterska, käraste diktardrottning.
Selma Lagerlöf fick uppemot 40 000 brev från alldeles vanliga människor. En del brevskrivare ville tacka för stora läsupplevelser, andra ville ha pengar till en cykel.
Nu finns två böcker där denna unika brevskatt utforskas.
Jenny Bergenmar har forskat i vuxna människors brev till Selma Lagerlöf, medan Maria Ulfgard har gett sig i kast med barnens brev till författargiganten på Mårbacka.
Resultatet har blivit två böcker, som de presenterade vid ett gemensamt seminarium på de litterära sällskapens scen på Bokmässan i Göteborg.
De båda litteraturforskarna har haft ett rikt material att studera. Mellan 1890 och 1940 fick Selma Lagerlöf ungefär 40 000 brev.
”Unikt stora siffror”
– Det är helt unikt stora siffror. Det är ett så rikt material, säger Jenny Bergenmar, som läst åtminstone 22 000 av breven.
Vad som fick vanliga människor att fatta pennan och skriva till den kända författaren varierade.
Tackade eller bad om en cykel
– Man tackade, man gratulerade, man bad om råd, man bad om pengar, man kunde be om en cykel eller en radio. Och nästan alla brev innehåller en berättelse om brevskrivaren själv. Breven är historiska dokument.
Likaså varierar inledningen av breven, vilket säger något om hur människor såg på Selma Lagerlöf i hennes samtid.
”Kära sagotant”
– En del skriver fröken Lagerlöf, när hon blev hedersdoktor blev det doktor Lagerlöf, men det finns en mängd olika fantasifulla tilltal också, som kära sagoberätterska, diktardrottning – kära sagotant förekommer till och med, något som ju forskarna försökt tvätta bort lite, säger Jenny Bergenmar.
En stark röd tråd i brevskrivarnas bild av Selma Lagerlöf har hon funnit:
– Starkast i den offentliga bilden är bilden av den goda Selma Lagerlöf, som värnar om de svaga. Det är definitivt en bild som odlas i media men också hade att göra med hennes texter där hon ofta skriver om människor som är utsatta på olika sätt.
Sökte jobb
Breven började komma 1891 när Selma Lagerlöf debuterade och breven fortsatte att komma säckvis ända fram till hennes död 1940.
– Redan 1899 kommer det första brevet från en arbetssökande, som ville följa med vid Lagerlöfs resa till Jerusalem 1899. Med tiden blev den typen av brev ganska vanliga.
Än fler brev kom efter Nobelpriset 1909 och även hennes framträdanden i radio och reportage i tidningar ökade på brevskörden. Hon var en av sin tids stora kändisar och hon fick snabbt rykte om sig att både svara och att hon hjälpte människor i nöd.
– Det är alltifrån beundrarbrev med kommentarer till hennes texter till brev som handlar om en allt mer orolig politisk omvärld, säger Jenny Bergemar.
Barnen läste och tyckte till
Inte heller barnen är några passiva läsare. Maria Ulfgard visar i sin forskning hur barnen ibland har en hel del åsikter om Selma Lagerlöf-verk de läst.
Det absolut mest omskrivna verket i barnens 3000 till 4000 brev är Nils Holgerssons underbara resa. Maria Ulfgard avslöjar att hon som barn inte var helt förtjust i den som högläsningsbok och bland breven hittar hon vittnesmål från fler barn som känt så.
”Jag har tagit hem boken i smyg för jag ville veta vad som ska hända”, skriver ett barn till Selma.
– De flesta tycker att det är en rolig bok, men det hindrar inte barnen från att ifrågasätta vad som händer, säger Maria Ulfgard.
Från hela världen
Boken om den lille skåningen översattes under Lagerlöfs livstid till 24 olika språk och det internationella genomslaget syns också i postgången.
– Breven kommer från hela världen, alla kontinenter, säger hon.
Selma Lagerlöf var också flitig på att svara på breven, både vuxna och barn kunde få svar.
Vad skulle ni själva skriva om ni skulle skicka ett brev till Selma Lagerlöf?
– Jag tror jag skulle skriva ett ganska privat brev, som har att göra med den delen av hennes liv som inte var så offentlig under den här tiden, säger Jenny Bergemar.
– Jag skulle tacka henne, som forskare på litteratur för barn, för hennes stora gärning för svenska barn, som kvinna skulle jag tacka henne för föredömet hon har varit och alla fronter hon bevakade: freden, fattigdomen, hennes drivkraft, säger Maria Ulfgard.