Anita Bohl: I kamp för det goda

Familj
PUBLICERAD:

Idag vaknar vi upp till höstmarknad. Trevlig tradition och riktigt gammal är den. Förr i tiden kallades den mickelsmäss och infaller första helgen i oktober. Går vi tillbaka till 1700-talet så räknades den till de stora helgerna, tillsammans med jul, påsk, pingst och midsommar. Så viktig var den!

Det var då som tjänstefolk fick en vecka ledigt. Då kunde de byta jobb och eventuellt flytta. Det var de många flyttlassens tid. I kyrkorna lystes det den här söndagen för de par som skulle gifta sig. Den här helgen var inledningen på hösten och skörden skulle vara under tak. Nu kunde man fira in den nya årstiden och börja tända ljus inomhus. Den helige Mikaels dag handlar om änglarna och kampen mot det onda.

Det finns många berättelser om änglar, ibland förklädda. En gammal kvinna på ett vårdhem berättade att hon växte upp i en mycket fattig familj. Det här var under första halvan av 1900-talet. Hon och syskonen gick ofta hungriga. Det fanns helt enkelt inte tillräckligt för att de skulle bli mätta. En dag, när deras mamma ropat in dem till maten och de hade skyndat in, knackade det på dörren. Där stod en luffare och bad om mat. Det var vanligt på den här tiden, men den här mannen hade de aldrig sett. Mamman måste säga nej, det skulle inte räcka till alla. Då kände den lilla flickan plötsligt att hon inte var hungrig längre och erbjöd luffaren sin portion. Denne satt ner vid bordet och åt. När han var färdig tackade han och sa sedan: ”Detta hem kommer aldrig mer att lida någon brist och här kommer alltid att finnas mat.” Efter det besöket vände det för familjen och luffarens ord gick i uppfyllelse. De behövde inte mer gå hungriga. I bibeln står det om änglar och gästfrihet: ”Kom ihåg att visa gästfrihet, för det har hänt att de som gjort det har haft änglar till gäster, utan att veta om det.” Hebr. 13:2.

När jag var liten såg man ofta änglamotiv på tavlor, och de brukade hänga över barnens sängar. Ett vanligt motiv var två barn som går över en smal bro och över dem svävar en ängel, som sträcker ut sina armar. Det ger en känsla av trygghet att någon vakar över oss. Änglarna är Guds sändebud och står för godheten och kampen mot det onda.

Det ondas existens blir vi påminda om dagligen. Det är lätt att känna uppgivenhet, men vi kan också få syn på något annat. Ser vi oss omkring, så kan vi upptäcka att det finns mycket godhet i världen. I kampen för det goda blir vi aldrig arbetslösa. Det kan väl knappast bli mer meningsfullt än så.

Anita Bohl