En famn

Nu tar hösten mej i famn

på vägen där jag går

i en värld helt utan larm

min själ en vilopaus får

denna längtan efter frid

har både människor å djur

i hösten den bästa av tid

finns den i en vilsam natur

jag gläds åt lugna dagar

i höstmörkret som rår

tända ljus mej behagar

värme jag av kaminen får

i denna stund jag bara är

allt vackert på vägen jag ser

något mera jag ej begär

än den glädje hösten mej ger.

A-M Käll