Karlskoga kommun har under flera år valt att böja på skollagen, om än inom lagens ramar, vad gäller placering av barn på förskola. Strategin har resulterat i ökad segregering och nu vill BUN, barn- och utbildningsnämnden, byta inriktning.
– Vi vill att vårdnadshavarens önskemål skall beaktas och att det skall finnas en valfrihet inom den kommunala skolan.
Barn- och utbildningsnämnden har genom tidigare beslut låtit placera barn i förskolan baserat på geografi, istället för att låta vårdnadshavare själva få inkomma med önskemål. Beslutet har resulterat i att flera förskolor blivit ytterst segregerade, sett till andel barn som saknar svenska som modersmål. Från 2020 har man istället, genom olika strategier, försökt att i större utsträckning få en annan spridning på förskoleval.
– Skollagen säger att placering sker utifrån vårdnadshavarens önskemål, både vad gäller grundskola och förskola. Man skall inhämta föräldrarnas önskemål och utgå från dem. Sen kan inte alla få plats på samma skola och då är det i första hand närheten som gäller. Här i Karlskoga man genom åren tillämpat detta omvänt och istället erbjudit en plats baserat på närhet och om man som förälder inte gillat detta har man kunnat klaga, men blivit avvisad.
Detta säger barn- och utbildningsnämndens ordförande, Lars Hultkrantz (L), som är kritisk till hur kommunen tidigare valt att agera.
– När det gäller förskolan har detta inneburit att några förskolor, som ligger nära Skogsrundan och Baggängen, fått 100 procent andel barn som inte har svenska som modersmål. Både Vallmon och Rödluvan har haft mellan 90 och 100 procent. Tack vare detta har inte dessa barn, när de hamnar i förskoleklass, träffat några barn som pratar svenska.
Upp till 100 procent
Statistik från åren 2017-2020 visar, som Hultkrantz uttrycker det, att siffran på andel barn som saknar svenska som modersmål på Vallmons förskola varierade mellan 98 och 100 procent. På Rödluvan var motsvarande siffra 90 till 92. Under 2020 dök dock siffran ner till strax under 80. Siffran dök även på Vallmon året efter, men då ner till knappa 90. Även Blåklinten och Häsängen har varit uppe och snuddat på 90-sträcket under samma period.
Anledningen till att siffrorna sjönk var ett initiativ att, på prov, frångå kommunens tidigare inställning.
– Jag tänkte för många år sedan att man kan försöka påverka de som bor på Skogsrundan att gå några hundra meter till; vi har ju inte minst Kartografen med en större andel barn med svensk bakgrund. Däremot måste man göra detta utan att bryta mot skollagen, säger Hultkrantz och fortsätter:
– Jag har pratat en hel del med föräldrar med utländsk bakgrund, som bor i området, och många vill att deras barn skall träffa barn som har svenska som modersmål. Den förändring vi genomförde för något år sedan har varit hyfsat framgångsrik och idag har vi inte längre några förskolor som är uppe på 100 procent. Vi är nu istället inne på att kunna fortsätta i den riktningen samt i större utsträckning ta hänsyn till vårdnadshavarens önskemål.
Nytänk
En specifik förskola har också fått agera förebild för ett nytt tankesätt.
– Vi har haft en förskola som har en särskild profil, Sandmo Ur o skur, som är sökbar oavsett var man bor, och den har fått ett ökat antal sökande. Vi vill att vårdnadshavarens önskemål skall beaktas och att det skall finnas en valfrihet inom den kommunala skolan.
Så det du i grunden säger är att ni begränsat er själva under flera år?
– Ja, vi har begränsat oss själva, och det på ett helt onödigt sätt. Detta är en av de viktigaste frågorna jag har fått utreda under de senaste fyra åren. Vi har nu beslutat att göra en översyn av rutiner för att ta hänsyn till vårdnadshavarens önskemål om placering av barn i förskola och skola, vilket vi skall göra enligt skollagen.
– På ett släpphänt sätt har vi tagit genvägar och tjuvkopplat det vi skall göra enligt skollagen, men utelämnat vårdnadshavarens önskemål om placering. Detta har gjort att vi i onödan låtit den stigande boendesegregeringen slå igenom i förskole- och skolsegregering, avslutar Hultkrantz.