Insändarsvar: Uppmuntrar alla att fortsätta debatten

Skola & utbildning
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Lars Hultkrantz (L) ordförande i barn- och utbildningsnämnden uppmanar alla att fortsätta debatten om Karlskogas skolor.
Foto: Alexander Olivera/TT
Svar på insändare ”Föräldrar undervisar och lärarna uppfostrar”.

Hej signaturen ”En påläst förälder”! Så bra att Du uppmanar till läsning av läraren och twitterdebattören Filippa Mannerheims nyutkomna bok ”Konsten att undervisa”. Jag håller med om att den är ett viktigt inlägg i skoldebatten. Slut på Spongs just nu, men går att beställa!

Insändaren som besvaras:

Men med all respekt tror jag att det är att underskatta både vår lärarkårs kompetens och omfattningen av de utmaningar den svenska skolan står inför att tro, som Du skriver, att skolan skulle kunna räddas genom att jag eller någon annan ”ger lärarna i uppdrag att följa hennes bok”, inte ens om hon kommer hit och föreläser (även om det i sig vore en bra idé).

Till att börja med är det inte så skolan styrs. Politikens uppgift är att säkerställa att skolorna har resurser och att det finns fungerande system för att kontrollera och systematiskt förbättra kvaliteten, inte att peka ut vilken pedagogik som ska användas. Detta är istället lärarnas och rektorernas ansvar. I Karlskoga har förstelärarna i uppdrag att ta ledarskap i det pedagogiska utvecklingsarbetet på grundval av den kunskap som finns om vad som fungerar (eller inte fungerar).

När det gäller det exempel som tidningen och Du skrev om, nämligen matematikundervisningen i lägre årskurser i Karlskoga, så är den definitivt inte ett bevis på pedagogisk okunskap.

Som just Filippa M brukar framhålla är skolundervisning i hög grad en kollektiv process, och det gäller även matematik. Det finns idag starkt stöd i internationell forskning för att lärarledd undervisning, i helklass eller mindre grupp, många gånger (men inte alla och inte enbart) är en överlägsen metod. Det är det som i facklitteraturen kallas ”instruction” och som på svenska ofta, både missvisande och förklenande, fått heta ”katederundervisning”.

Du framhåller istället ”det tidigare tysta egna arbetet” i matematik som Du själv upplevde som barn. Det får mig att tro att Du är yngre än vad jag är, som gick i både folkskola och realskola i Degerfors med lärare som nog snarare lutade åt den gamla tidens ”instruction”.

Givetvis behövs mycket tyst eget arbete i matematik men just det är faktiskt motsatsen till en lärarledd kollektiv process. Den metodik som sedan några år används i Karlskoga bygger istället på att läraren håller ihop klassen så att alla arbetar med samma matematiska innehåll, så att det blir möjligt och meningsfullt med ett stort inslag av lärarledd undervisning med matematiska diskussioner i klassrummet varje dag. Metoden kallas för Rik matematik. Genom att googla på det kan man läsa om den vetenskapliga litteratur och det utvecklingsarbete som den bygger på.

Det var mot den bakgrunden en besvikelse att vi inte kunde se en kraftig förbättring av resultaten i de nationella proven i matematik i årskurs tre i våras. Som framgick av artikeln i tidningen har skolförvaltningen i uppdrag att ge nämnden en närmare förklaring. En del talar dock redan nu för att elevernas språkliga begränsningar är en viktig faktor även här.

Din insändare väcker många frågor. Jag vill därför uppmuntra fler, inte minst våra lärare och skolledare, att fortsätta denna debatt.

Lars Hultkrantz (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.