Hoppa till huvudinnehållet

Prostataläkaren: ”Det är sällan så dystert som patienten tror”

Publicerad:
Reporter Anders Hestad
Anders Hestad
anders.hestad@kt-kuriren.se
”Åldern är också en mycket betydande del, ju äldre du är desto större är risken att drabbas av prostatacancer”, säger Janusz Frey, överläkare på urologen på USÖ.
”Åldern är också en mycket betydande del, ju äldre du är desto större är risken att drabbas av prostatacancer”, säger Janusz Frey, överläkare på urologen på USÖ. Foto: Anders Hestad

”När kommer jag att dö?”

– Det är ofta den första frågan jag får efter att patienten fått besked om att han drabbats av prostatacancer.

Det säger Janusz Frey, urolog och överläkare på Universitetssjukhuset i Örebro.

På urologen på universitetssjukhuset i Örebro, USÖ, är det fullt upp. En bidragande orsak är antalet patienter som behandlas med prostatacancer.

Cancerformen är Sveriges vanligaste bland män och varje år diagnostiseras cirka 10 000 personer. Omkring 350 av dessa inom Region Örebro län.

Karlskoga Tidning-Kuriren och BIK Karlskoga gör gemensam sak

Varje år får 10 000 män beskedet att de har drabbats av prostatacancer. Det här berör många, från de drabbade till anhöriga och vänner. Därför gör Karlskoga Tidning - Kuriren och BIK Karlskoga gemensam sak och är med i prostatacancerförbundets kampanj Mustaschkampen och blandar humor med allvar för att bidra till forskning och bättre vård.

Sjukdomen drabbar framför allt äldre män, ungefär hälften är över 70 år. Samtidigt är prostatacancer mycket ovanligt före 50-års ålder.

Men hur farlig är då cancerformen?

Det leder oss tillbaka till frågan som ställdes i ingressen – ”När kommer jag att dö?”

– Självklart är den frågan omöjligt att svara på, säger överläkare Janusz Frey allvarligt när vi träffas i ett litet konferensrum på urologavdelningen. Men det är sällan så dystert som patienten tror. Cancer ska givetvis alltid tas på största allvar, men faktum är att många kan leva ett helt normalt liv under lång tid trots att man diagnostiserats för prostatacancer. Överlevnadsstatistiken för prostatacancer är faktiskt relativt hög.

En stor anledning till det är att läkemedlen och behandlingarna blivit effektivare under de senaste åren.

Om du inte fyllt 50 år är risken att drabbas mycket liten
Överläkare Janusz Frey

– Här går utvecklingen snabbt. Det kommer nytt och bättre hela tiden.

Enligt cancercentrum.se är risken att avlida av prostatacancer starkt beroende på cancerns utbredning och hur aggressiv den är. Men den relativa fem-årsöverlevnaden är drygt 90 procent.

– Många lever betydligt längre än så och ett stort antal kommer, om man ser det krasst, att hinna avlida av andra åkommor.

Två faktorer

Men varför får då vissa prostatacancer och andra inte? Janusz Frey nämner framför allt två orsaker - arv och ålder.

– Om någon eller några i släkten haft prostatacancer är risken betydligt högre att du också ska få det. Det ligger helt enkelt i generna och då ska man vara extra observant och kanske testa sig, säger överläkaren.

Och fortsätter:

– Åldern är också en mycket betydande del, ju äldre du är desto större är risken. Det gäller många cancerformer, men särskilt prostatacancern. Om du inte fyllt 50 år är risken att drabbas mycket liten.

Vilka symptom kan vara tecken på prostatacancer?

– Problem med att kissa kan vara ett symptom. Men det kan också vara frågan om en helt ofarlig prostataförstoring. Plötslig stark smärta i ryggslutet, något som kan förknippas med ryggskott, kan också vara ett tecken. Men prostatacancern är ”lurig”, den kan finnas där i många år innan den gör sig till känna.

Om man nu misstänker prostatacancer, kan man undersöka sig själv?

– Nej, prostatan måste undersökas av läkare. Men misstänker man att det kan vara prostatacancer, ja då ska man givetvis kontakta sjukvården, säger Janusz.

Och fortsätter:

– Är prostatan hård eller knölig, ja då är det något som är fel. Men det betyder inte att det handlar om prostatacancer med 100 procents säkerhet.

Janusz Frey menar att om man inte har någon misstanke alls ska man tänka sig för innan man väljer att testa sig.
Janusz Frey menar att om man inte har någon misstanke alls ska man tänka sig för innan man väljer att testa sig. Foto: Anders Hestad

Samtidigt menar Janusz Frey att om man inte har någon misstanke alls ska man tänka sig för innan man väljer att testa sig.

– Det här är ett dilemma. Vi vill självklart att fler män testar sig, men det kan tyvärr också skapa komplikationer, säger han.

Tufft val

PSA-testning (se faktaruta) minskar visserligen dödligheten i prostatacancer men leder till att vissa män behandlas i onödan. Och viss behandling kan leda till minskad livskvalitet som följd.

– Inget lätt val men här måste sunt förnuft gälla.

Janusz Frey berättar vidare att PSA-provet är ett grovt testverktyg.

– Resultatet ger vägledning, inget mer.

Janusz berättar att det också forskas en hel del för att få fram bättre testverktyg.

– Om ett par år hoppas jag vi har något bättre än PSA-testet, ett riktigt precisionsverktyg. Drömmen vore att hitta ett ämne i blodet eller urinen som avslöjar prostatacancern.

En del som diagnostiseras med prostatacancer behöver inte behandlas direkt. Istället tillämpas aktiv monitorering allt mer.

– Det innebär att sjukvården följer män med lågrisktumörer för att senare behandla de män vars cancer växer.

Hur behandlas prostatacancer?

– Mycket olika! Behandlingen beror helt på var cancern sitter och om den har spridit sig i kroppen, till exempel till skelettet. Det kan handla om allt från operation, strålning och cellgifter till hormonbehandling. Några är riktigt tuffa med en del jobbiga bieffekter, andra betydligt snällare. Men det viktiga är att behandlingarna är effektiva.

Tills sist, vad tycker du om Mustaschkampen?

– En jättebra grej! Framförallt för att det viktigt att få ut information på ett både seriöst och lite lättsamt sätt. Förhoppningsvis får det också män som misstänker att något är fel att ta första steget att gå till läkare.

– Bara det kan rädda många liv.

Läs också:

Mustaschkampen: "Min morfar och farfar har haft prostatacancer”Pär kämpar mot prostatacancern: "Jag ger inte upp”

Artikeltaggar

BIK Karlskoga A-lagCancerKarlskoga TidningMustaschkampenSjukdomSjukvårdVårdVård och omsorgÖrebro

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.